Jag skrev studenten i mitten av 1980-talet, och under gymnasietiden hängde jag och mina kompisar rätt mycket på stan (som heter Helsingfors): vi satt ofta timmar över en ynka kopp kaffe på ”Rautis” (stället kallades så eftersom det låg uppe på andra våningen i det av Alvar Aalto ritade Rautatalo på Centralgatan, mitt emot Stockmanns) eller så gick vi på hamburgare till Burger King i Kajsaniemi eller Clock på Skillnadsgatan.
Jag var rätt intresserad av att laga mat under gymnasieåren och jag gjorde allt från leverlåda och kåldolmar till köttfärslimpa och kikärtssallad. Recepten hittade jag ofta i en låda med receptkort som vi prenumererade på – den tiden fanns det knappt några specialtidskrifter för mat att tala om och det enda matlagningsprogrammet som fanns på tv var ”Patakakkonen” med Jaakko Kolmonen som alltid bar sin Väinömöinen-kalott på huvudet.
I Yles Levande arkiv hittar man en hel del klipp och program med matprogram från olika decennier, bl.a. Patakakkonen.
På Hotell- och restaurangmuseet i Kabelfabriken i Helsingfors kan man t.o.m. den 25 oktober göra en veritabel nostalgiresa tillbaka till tiden när kinakålen och paprika-majs-ärt-frysblandningen landade på var mans salladsbord och mikrovågsugnen blev en vanlig syn i många hem.
Under 1980-talet steg också intresset för olika slags hushållsapparater som mikrovågsugnen, bakmaskinen, glassmaskinen och äggkokare. Med hjälp av alla dessa elektriska apparater strävade man efter att göra matlagningen så snabb och effektiv som möjligt.
Utlandsresor ökar intresset för nya smaker
Enligt museichef Anu Kehusmaa på Hotell- och restaurangmuseet kännetecknas 1980-talet av ett ökat intresse för mat och matkultur. Den ökade välfärden bidrog till att finländarna i allt högre grad började resa utomlands och under utlands- och semesterresorna stiftade man bekantskap med nya råvaror och nya maträtter, vilket bidrog till att utbudet av kryddor, grönsaker och frukt blev större också i de finländska butikerna.
Skillnad mellan vardagsmat och veckoslutsmat var förhållandevis stor under denhär tidsperioden – under veckan fixade man till mat som gick fort och behändigt att laga (utbudet av halvfabrikat och frysmat ökade stadigt), medan man lade ner mer tid och fantasi på att fixa något gott och exotiskt under helgerna, som äkta ungersk gulasch eller pizza.
Under 1980-talet lanserades också fler och fler restaurangkedjor runtom i landet som gjorde tröskeln lägre för folk att gå ut och äta en bit mat en vanlig vardagskväll.
Om man vill dela med sig av sina restaurangminnen kan man göra det på Hotell- och restaurangmuseets webbplats www.restopedia.fi där man samlar in information om restaurangkultur i Finland.