I höst ska femton skolor i Svenskfinland få tillgång till tusentals e-böcker, i ett pilotprojekt som bekostas av de finlandssvenska fonderna. Det är fråga om en licensmodell där eleven loggar in med ett användarnamn från dator, pekplatta eller smarttelefon.
I Mattlidens gymnasium sitter Jost Ehrnrooth i en soffa vid matsalen och koncentrerar sig på sin pekplatta. Han använder den ofta i skolarbetet, han tycker speciellt om att göra presentationer med de effektiva program han har i sin ipad. Jost har också försökt sig på att läsa e-böcker.
- Om det är en bok som man vill göra anteckningar i, en lärobok så då är det definitivt bättre med en helt vanlig bok. Men om det är en bok jag annars bara vill läsa så då är det lättare att gå via e-bokaffären och ladda ner den, säger Ehrnrooth.
I höst kan Jost Ehrnrooth få chansen läsa tusentals böcker med sin pekplatta, eftersom Mattlidens gymnasium där han går ska delta i pilotprojektet E-skolan. Det är fråga om romaner och faktaböcker som kommit ut i Sverige, som eleverna får tillgång till via abonnemangstjänsten ElibU.
Kulturhuset som förverkligar projektet förhandlar just nu med de finlandssvenska förlagen om att få fler finlandssvenska titlar i E-skolans utbud. Författarna Maria Turtschaninoff och Marita Gleisner är med i projektet, deras böcker ska i höst kunna läsas av eleverna som är med i pilotprojektet.
- Det som jag ser som en stor fördel med det nya projektet är att eleverna ska få ett eget användarnamn och det fungerar under hela ens skoltid. Så eleven kan med samma användarnamn när som helst logga in och komma åt det här materialet, säger Katarina von Numers-Ekman som lär ut modersmål i Mattlidens gymnasium.
Billiga e-böcker kräver dyra apparater
Till fördelarna med det virtuella biblioteket hör att alla elever i en klass enkelt kan läsa samma bok. Eleven kan logga in från vilken dator eller smarttelefon som helst och hittar genast rätt sida i e-boken. Att köpa in böcker är dyrt för skolorna, så tjänstens pris är lockande. Kulturfonden, SFV, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Konstsamfundet betalar för projektet så att skolorna som deltar kommer undan med två euro per elev i året. Har en skola 300 elever blir det 600 euro i året för 5000 e-böcker.
- Jag tycker det låter väldigt förmånligt med tanke på det utbud som öppnar sig för den här summan, säger Katarina von Numers-Ekman.
Men pekplattor och datorer kostar. Digitala läromedel är framtiden men kommunernas ekonomi kan sätta käppar i hjulet. I grundskolorna finns det idag 3 datorer eller pekplattor per 10 elever, det här enligt kommunförbundet.
Erik Berglund på Kulturhuset leder pilotprojektet. Han vill påpeka att e-skolan ska vara ett komplement till skolans bibliotek.
- En av de stora frågorna i projektet är mängden surfplattor det finns ute i skolorna. Det varierar men digitala läromedel är på kommande. Vi tar inte inom projektet på det sättet ställning till tekniken utan vi hoppas att skolorna och kommunerna på det här sättet får en orsak att investera i utrustningen, säger Erik Berglund.
Läs också:
Stor iver i Pojo över lärplattor i skolan
"Krav på egen laptop leder till ojämlikhet"
Ändring 9.5. kl. 11:50: Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne lades till i artikeln.