Norska Eurovision-hjälten Margaret Berger älskar människor, musik och öl. Och kanske ännu mer - karaoke. Nu vill hon rädda hemstaden Trondheim från karaokesvälten.
- Sen är jag kaffoman också, lägger hon snabbt till i hotellobbyn i Stockholm med den första koppen svenskt kaffe framför sig. Det lär bli några till.
- Jag kan nog sänka sex koppar under en konsertdag som den här. Annars blir det kanske tre-fyra, säger hon.
Det har varit en hektisk cirkus sedan fjärdeplatsen i Malmö. I bakfickan har hon ett färskt skivkontrakt i USA. I bakhuvudet snarare minnena av en del sena kvällar hemma i Trondheim.
- Det blir alltid efterfest där, för barerna stänger redan klockan två.
Jag antar att folk där kräver att du ska spontanshowa när du är ute?
- De behöver inte kräva nånting, för det gör jag ändå! Jag tar micken och sjunger lite Whitney Houston oberoende om de vill eller inte, haha.
Jag var på efterfest med en ny kompis, Rune, och hans gäng där för nåt år sen. Vi satt på en privat takterrass till åtta på morgonen. Det var alltså Trondheim-sättet att festa på?
- Ja absolut! Det går lite hårt ut över nästa dag i och för sig. Men jag älskar efterfest, och karaoke. Vi har inga karaokebarer i Trondheim, tyvärr.
Du borde grunda en.
- Jag har faktiskt alltid haft en idé om att man skulle starta en karaokebar med lite mer indiemusik. Den skulle ha en lite industriell touch med häftiga scenlampor och bra ljudanläggning, en liten intim plats med karaoke.
Vilken låt är ditt säkra kort?
- Det är helt klart I wanna dance with somebody. Den... eller den här: