
Det var igår kväll jag såg nyheten om att Edward Herrmann, som spelar Richard Gilmore i Gilmore girls, hade gått hädan. Han dog vid en ålder av 71 i sviterna av en hjärntumör. Det mest ruggiga i det hela var ändå att jag satt och kollade på just Gilmore girls när jag råkade få syn på nyheten. Vilka är oddsen för det?
Edward Herrmann var en känd skådespelare som medverkat i en massa serier och filmer, men det är ändå som pappan eller morfadern i Gilmore girls jag alltid kommer att se honom som. Jag älskar den serien, och nu när den kommit till on demand-tjänsten Netflix, har jag förstås börjat se den från början igen. Jag tror faktiskt jag sett igenom hela serien tre gånger redan i mitt liv.
Det är spännande att vissa serier kan göra en så stor inverkan på en att man ser dem flera gånger. Det skulle nämligen aldrig falla mig in att se på till exempel True detective eller Game of thrones igen, trots att jag tycker de är fenomenala serier, medan Friends, Sex and the city och Gilmore girls alltid finns som en tröst, något jag kan se om och om igen. En del filmer fungerar likadant, Dirty dancing och alla Tarantinos filmer, till exempel.
Men tillbaka till Gilmore girls. Varför är serien så bra då? Många skulle säga den snabba dialogen, för det är en av de karakteristiska dragen i serien, men det är inte bara det. Rory och Lorelei har ett band som många tittare själva säkert önskar de skulle ha med sin mor - eller sin dotter. Rory och Lorelei är först och främst bästa vänner, sedan är de mor och dotter. Att de sedan har ett infekterat förhållande med Loreleis överklassföräldrar Richard och Emily, gör det hela både underhållande och skapar en igenkänningsfaktor.
Edward Herrmann gjorde en fantastisk roll som Rorys morfar i serien. Jag älskar hans bitterhet efter att han tvingades gå i pension, hans iver när han upptäckte att han gillade att meka med bilar och det ljuvliga i när Richard och Emily förnyar sina löften. Han är en liten (eller ganska stor, Edward var 198 cm lång) mysmorfar som också har galna nycker och störande drag. Lite som man själv skulle ha önskat sig.
När jag läste nyheten om Edwars bortgång igår blev jag så ledsen att jag började gråta. Kanske det var för att jag just satt och såg på honom på tv, kanske det var för att jag har ett så starkt band till Gilmore girls, jag vet inte. Men det är en stor sorg och om du ännu inte sett serien där Edward gör en fantastisk roll som överklassmorfar tycker jag du ska sätta dig ner direkt och börja titta. Se det som ett nyårstips från mig till dig.