Julaftonen 1764 publicerades ”Slottet i Otranto”, den första gotiska romanen författad av Horace Walpole, son till Storbritanniens första premiärminister.
När boken utkom gavs den ut under pseudonym och påstods vara en översättning av en italiensk förlaga från 1500-talet. Boken kan läsas i sin helhet på webben.
År 1749 lät Horace Walpole uppföra Strawberry Hill, en stor villa i gotisk stil i Twickenham i sydvästra London, där han levde ett ”gotiskt” liv.
Redan under Walpoles livstid blev villan en turistattraktion och än idag lockar den excentriska villan besökare från när och fjärran.
Strawberry Hill skapade snabbt en arkitektonisk trend och under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet kunde man se ett flertal privata villor, kyrkor och t.o.m. ett parlamentshus uppfört i medeltida stil.
Den gotiska skräckromanen betonar fantasi, obehag och introducerar skräck, svart humor och förundran som en reaktion mot upplysningstidens formstränga och didaktiska litteratur.
I genrens början utspelade sig de flesta historier i förfallna, medeltida slott med falluckor och lönngångar där tyranniska aristokrater håller oskuldsfulla kvinnor fångna, som sedan räddas av mystiska hjältar.
Den romantiska skräckgenren verkade också uppmuntra kvinnor att etablera sig som yrkesförfattare för första gången i litteraturhistorien – en av de första var Ann Radcliffe (1764-1823), som publicerade sin första roman The Castles of Athlin and Dunbayne år 1789. Radcliffes mest lästa roman utkom 1794, nämligen The Mysteries of Udolpho.
Samtiden läste Radcliffe som en romantisk författare, medan eftervärlden anser henne vara en av föregångarna inom den gotiska genren. Feminister betraktar för sin del Radcliffe som en tidig kritiker av patriarkala strukturer.
Systrarna Brontë använde sig av landskapet på ett sätt som för tankarna till Ann Radcliffe – den vildsinta naturen, den hotfulla heden, de dystra romantiska miljöerna där det nyckfulla vädret och de växlande årstiderna speglar romanfigurernas känslor och inre konflikter.
Brontësystrarna gör gotiken domesticerad – det borgerliga hemmet blir skådeplatsen för stormiga känslolandskap.
Mary Shelley och själens mörker
Den brittiska författaren Mary Shelley (1797-1851) var för sin del endast nitton år när hon fick idén till att skriva om vetenskapsmannen Viktor Frankenstein som skapar ett namnlöst monster av olika likdelar och lyckas väcka det till liv med hjälp av elektriciteten ur blixtarna i ett oväder.
Författaren Merete Mazzarellas Runebergsprisnominerade bok Själens mörker handlar både om Mary Shelleys liv och om hennes skapelse.
Mazzarella utgår från den så kallade Frankensteinsommaren år 1816, en sommar som var mycket viktig för tillkomsten av Mary Shelleys roman.
Sommaren 1816 reste Mary Shelley, hennes make Percy Bysshe Shelley och Marys syster Claire till Genèvesjön i Schweiz för att umgås med den stora, brittiska romantiska poeten Lord Byron. Byron och hans författarvän och personliga läkare John Polidori hyrde Villa Diodati i närheten av Genévesjön och vännerna samlades ofta hemma hos Byron för att berätta spök- och skräckhistorier för varandra.
Medan regnet öste ner och blixtar och dunder lyste upp himlavalvet utanför villan berättade Mary för första gången historien om Frankensteins monster – en historia som utkom i bokform bara två år senare.
Med berättelsen om Frankenstein och den av honom skapade varelsen ville Mary Shelley ta ett steg in i den manliga världen och omfamna ett stort manligt ämne. Samtidigt var historien en kritik av den manliga omnipotensen.
Mary Shelley ifrågasätter och problematiserar en renodlad rationalitet och påvisar att den har en skuggsida, och att den som inte vidkänner sin egen skuggsida inte känner sig själv och förtränger dolda sidor av sitt jag.
Utställningen “Terror and Wonder: The Gothic Imagination” på British Library i London t.o.m. den 20 januari presenterar 250 år av gotisk tradition och vår fascination för det mystiska, det skräckinjagande och det makabra.
Bokmagasinet i Radio Vega söndagen 11.1.2015 kl. 16.20 med repris tisdagen 13.1.2015 kl. 22.15 tar fasta på det gotiska. Programvärdar är Marit Lindqvist och Anna Dönsberg.