Viktigare än att museer är gratis är att de är tillgängliga. Men det går inte att tvinga ointresserade att komma till museerna, säger Leif Jakobsson, Svenska Kulturfondens direktör.
Radiohuset frågar den här veckan: vad får ett museibesök kosta? Eller borde det rentav vara gratis, åtminstone på de statliga museerna?
Leif Jakobsson är Svenska Kulturfondens direktör och har en lång erfarenhet av kulturlivet i både Sverige och Finland. Han har bland annat varit kulturchef vid SVT och chef för konststiftelsen Pro Artibus.
- Ett museibesök kan kosta eller det kan vara gratis. Det viktigaste är tillgängligheten, att tröskeln för museibesök är så låg som möjligt. Men jag är inte övertygad om att varje museibesök ska vara gratis, säger han.
"Man kan inte tvångsrekrytera museibesökare"
Sverige har sedan februari i år återinfört fri entré till 18 statliga museer, de flesta av dem belägna i Stockholmsområdet. Med det vill man försöka locka de grupper som i dagsläget inte besöker museer. I Sverige är det främst högutbildade, och fler kvinnor än män som besöker museer. Utanför blir lågutbildade, män och utlandsfödda.
- Jag kan föreställa mig att det finns en sorts kulturpolitisk ambition att alla ska kunna gå på museum. Men nu är det så att alla inte besöker museer och jag tror inte att man genom att ta bort inträdet kan tvångsrekrytera människor till att bli museibesökare. De som vill besöka museer gör det, och det är för dem som tröskeln ska vara låg.
Enligt vår kartläggning kostar ett museibesök för en familj på fyra personer i Åbo, Helsingfors och Vasa mellan 15 och 35 euro.
- 30 euro för en hel familj… Jämfört med många andra aktiviteter tycker jag inte att det är särskilt dyrt.
Alternativ till fritt inträde
Fördelen med att ha fritt inträde är att besökarmängden automatiskt ökar, säger Jakobsson. Men i övrigt är han inte särdeles positivt inställd. Frågan diskuteras enligt Jakobsson också flitigt bland museifolket i Finland, och enligt honom är de flesta överens om att museerna måste kunna ta inträde. Det kostar att ställa ut sådant som inte hör de permanenta samlingarna till.
Ett levande museum skall kunna visa varierande utställningar.
- Dyra inlån från utländska museer och samlare, transportkostnader och försäkringskostnader. Det skulle vara omöjligt om man inte kan ta en avgift. Jag anser att ett levande museum skall kunna visa varierande utställningar, det är en del av attraktionen.
Men det finns andra alternativ, säger Jakobsson. De permanenta samlingarna kunde till exempel vara gratis eller mycket förmånliga, medan specialutställningar kostade mera. Tröskeln sänks också ytterligare med rabatter för specialgrupper och gratisdagar eller -kvällar. Dessutom har många museer redan nu gratisdagar några gånger om året, vissa en gång i månaden och vissa ännu oftare än så, påpekar han.
Låg tröskel i Finland
Men om gratis inte lockar nya grupper av besökare, hur gör man då? Enligt Jakobsson jobbar många finska museer redan hårt med ett aktivt publikarbete, men det finns mycket som kan förbättras.
- Många av våra museer är gamla institutioner med en bakgrund i det tidiga 1900-talets stadskultur och borgerliga kultur. Formen för hur museerna ser ut idag är kanske inte den bästa för att attrahera vissa grupper. Där har museifolket en viktig uppgift: hitta de nya grupperna och också ordna aktiviteter utanför museerna, säger Jakobsson.
Många av våra museer är gamla institutioner med en bakgrund i det tidiga 1900-talets stadskultur och borgerliga kultur.
Och den där tröskeln vi pratar om, som måste vara låg, var ligger den i Finland?
- Jag tror att vi har rätt låga trösklar. Åker man runt i vårt land så fascineras åtminstone jag av det stora antalet museer vi har. Det finns mejerimuseer, bilmuseer, trädgårdsmuseer, historiska museer och konstmuseer. De skulle inte finnas om inte det också fanns besökare.
Läs mera:
Radiohuset frågar: Vad får ett museibesök kosta?
Vi gjorde en kartläggning över vad det kostar för en familj att gå på museum i Helsingfors, Åbo och Vasa.