Varje år bjuder Helsingfors stadsdirektör på självständighetsbal för skolelever som går på fjärde klassen. I år fick femtusen barn en inbjudan till Finlandiahuset, och det ordnades två fester för att alla skulle rymmas in. Vi följde med tvillingarna Ellen och Edith Lönnqvist som gick på förmiddagens bal.
Det är en tidig decembermorgon hemma hos Lönnqvists. Moster Sandra har kommit för att fläta tvillingarnas hår, de ska gå på bal i Finlandiahuset och har tagit fram sina bästa klänningar. Edith har en röd klänning och en sidfläta, Ellen har en blå klänning och håret i knut. Klänningarna köptes för mer än ett år sedan, men med tanke på balen. Ellen valde klänningarna som köptes i tillräckligt stor storlek för att kunna användas i Finlandiahuset.
Lillasyster Ida som är bara 9 månader gammal kryper ivrigt till flickornas sovrum där mamma Nike hjälper flickorna med nagellack och smycken. Storebror Felix far iväg till skolan. Nike tar fram kameran för att ta några bilder på de vackra döttrarna som ska fara på sin första bal. Hon ser till att de får tillräckligt varma kläder för att ta bussen till skolan.
Spänd väntan
I Zacharias Topeliusskolan står kompisarna Nadja och Demi och väntar på tvillingarna, Nadja har på sig en paljettjacka och håret ännu mera intrikat flätat. Uppe i klassrummet är stämningen uppslupen, klasslärare Bernt Örså har fullt upp med att få fyrorna att sitta i sina pulpeter. Snart får barnen lämna klassrummet för den officiella fotograferingen. Bernt tar bilder av alla barnen i skolans trappa. Sedan bär det av, med chartrad buss.
Framme vid Finlandiahuset står bussarna på rad, och 10-åringar från hela staden står i en lång kö för att komma in. Köandet bara fortsätter när barnen kommit in, hela tiden slussas de vidare från en ända av huset till den andra. Till slut kommer den viktigaste, sista kön. Nu gäller det att skaka hand. Och den här kön är delad på tre, för alla får inte hälsa på stadsdirektör Jussi Pajunen.
Barnen från Zacharias Topeliusskolan har tur och får skaka hand med stadsdirektören själv, och hans fru Jaana. Sedan gäller det att mingla, barnen får jordgubbssaft i champagneglas och omringas av tv-kameror och nyfikna reportrar som vill veta precis hur det är att vara på sitt livs första bal. Ellen konstaterar att det är trångt, precis som hon tänkt sig i förväg också.
Barnen går till följande sal, där några akrobater uppträder. Här ska de få mat. Det första bordet Toppans elever rusar till har redan renrakats, och de får söka sig till ett annat hörn av salen. Många av borden är redan belamrade med tomma glas och tallrikar när barnen från Topeliusskolan hugger in. Det smakar gott med morotsbakelse, choklad, smörgås och gurkbitar.
Kycklingdans och öronproppar
Barnen slussar vidare, tillbaka till huvudsalen. Det är dags för överraskningen. Flickorna har väntat på vad det kan vara för en hemlig gäst som stadsdirektören bjudit in. Scenen fylls med ljus och vi får höra vem det är: Elastinen! Den finska hip hop-artisten äntrar scenen till höga, gälla skrik och drar ett set på några låtar. Ellen och Edith är inte så förtjusta i Elastinen, och det finns många andra barn som sätter fingrarna i öronen för ljudet är högt. Tur nog finns FBK på plats och delar ut rosa öronproppar till barnen.
Sedan blir det dags för dans. Eleverna i Zacharias Topeliusskolan har fått danslektioner, och drillats av lärarna i hur man ska uppföra sig på bal. Danserna Ellen och Edith väntat mest på är Cicapo och kycklingdansen. Det är trångt i salen och Toppans elever dansar med varandra i ett svettigt hörn. En och annan börjar känna av värmen när tusen barn dansar och har roligt. Snart är det dags att fara hem, flickorna har haft roligt på bal.