En könsneutral språkanvändning diskuteras också på Yle, säger
Marit af Björkesten, t.f. ansvarig chefredaktör för de finskspråkiga nyhets- och aktualitetsprogrammen.
Enligt af Björkesten kommer könsneutralt språkbruk att diskuteras på Yle nästa vecka.
Frågan har tagits upp av tidningen Aamulehti som har beslutat att ta i bruk könsneutrala titlar.
Tidningen kommer till exempel i fortsättningen inte att tala om riksdagens talman (puhemies) utan om riksdagens ordförande (puheenjohtaja).
af Björkesten tycker att Aamulehtis initiativ är bra.
- Språket styr tanken. Vi journalister måste vara noga med vårt språk och våra ordval eftersom det påverkar den bild vi ger av omvärlden, säger Marit af Björkesten.
af Björkesten påpekar att det alltid lönar sig att välja ett neutralt ord om det bara är möjligt. Hon konstaterar att det förstås finns en mängd ord som man måste fundera över.
- Nästa vecka kommer vi på Yle att diskutera vårt förhållningssätt till ett neutralare språkbruk, säger af Björkesten.
Tv-serien The Handmaid’s Tale är årets bästa dramaserie på den prestigefyllda Emmygalan, som gått av stapeln i natt. Serien belönades med totalt sju Emmystatyetter.
Andra serier som fick flera pris var HBO:s politiska komedi Veep, samt miniserien Big Little Lies.
Galan ordnades för den 69:e gången. På Emmygalan belönades de bästa primetime-serierna och tv-filmerna som sänts mellan juni 2016 och juni i år.
Donald Trump och Spicer
Galan kom oundvikligen att handla en hel del om politik, inte minst när Vita husets tidigare pressekreterare Sean Spicer klev upp på scenen för att skämta om sig själv.
I hänvisning till Spicers uppmärksammade uttalande om att publiken under Trumps installationsceremoni skulle ha varit ”den största någonsin” uppskattade han Emmygalans publikstorlek.
- Det här kommer att vara den största publiken någonsin att bevittna en Emmygala, punkt. Både på plats och runtom i världen, sade Spicer.
Spicers framträdande på galan väckte omedelbart reaktioner i sociala medier.
”Jag är inte redo att skratta ’med’ Sean Spicer” skrev skådespelaren Zach Braff, medan Barack Obamas tidigare rådgivare Daniel Pfeiffer gratulerade Spicer till det nya jobbet som ”poängen i ett icke-roligt skämt”.
President Donald Trump var också på tapeten flera gånger under galan.
Priset för bästa manliga biroll i en komediserie gick till Alex Baldwin för rollen som Donald Trump i underhållningsprogrammet Saturday Night Live.
Presidenten själv har tidigare reagerat på Baldwins rollprestation genom att konstatera att den är ”rutten” och att programmet är tråkigt och borde läggas ner.
Prisbelönade på Emmygalan 2017
Bästa dramaserie: The Handmaid’s Tale (Hulu)
Bästa miniserie: Big Little Lies (HBO)
Bästa sketchserie: Saturday Night Live (NBC)
Bästa reality-tävlingsprogram: The Voice (NBC)
Bästa talkshow: Last Week Tonight with John Oliver (HBO)
Bästa manliga huvudroll i en dramaserie: Sterling K Brown, This is Us
Bästa kvinnliga huvudroll i en dramaserie: Elisabeth Moss, The Handmaid’s Tale
Bästa manliga huvudroll i en komediserie: Donald Glover, Atlanta
Bästa kvinnliga huvudroll i en komediserie: Julia Louis-Dreyfuss, Veep
bästa manliga huvudroll i en miniserier eller tv-film: Riz Ahmed, The Night Of
Bästa kvinnliga huvudroll i en miniserie eller tv-film: Nicole Kidman, Big Little Lies
Bästa manliga biroll i en dramaserie: John Lithgow, The Crown
Bästa kvinnliga biroll i en dramaserie: Ann Dowd, The Handmaid’s Tale
Bästa manliga biroll i en komediserie: Alec Baldwin, Saturday Night Live
Bästa kvinnliga biroll i en komediserie: Kate McKinnon, Saturday Night Live
Bästa manliga biroll i en miniserie eller tv-film: Alexander Skarsgård, Big Little Lies
Bästa kvinnliga biroll i en miniserie eller tv-film: Laura Dern, Big Little Lies
Sam Fröjdö, eldsjälen och grundaren av Åbo School of Rock, har tilldelats årets Musik & Talang-pris.
Enligt prismotivering är årets pristagare en ofta anlitad trummis, lärare, kursledare, kördirigent och kompositör.
Musik & Talang vill genom priset uppmärksamma pristagarens betydande gärningar för det finlandssvenska musiklivet.
Brinner för ungdomarna och musiken
Pristagaren, Sam Fröjdö, brinner för att bygga det musikaliska självförtroendet framför allt hos unga och har en kämpaglöd av sällan skådat slag.
Musik & Talang är en musikkongress, ett forum för morgondagens musik och en festival som ordnades för sjunde året i rad i Vasa den 15-16 september 2017.
En av landets största tidningar, Aamulehti, lyckades kasta in en ordentlig brandfackla med sitt principbeslut om att försöka använda könsneutrala titlar och yrkesbeteckningar i sin rapportering. Riksdagens talman skulle t.ex. bli riksdagens “ordförande” istället. Reaktionen var tyvärr just så förutsägbar som man kunde vänta sig, skriver Jonas Jungar.
Det har omisskännliga drag av den i tiden hätska debatten kring pronomenet “hen” - det lilla ordet som fortfarande retar gallfeber på så många.
Hädanefter skulle tidningen i mån av möjlighet använda sig av mera könsneutrala ord för att beskriva t.ex. yrkeskategorier eller titlar.
Riksdagens talman blir då istället “riksdagens ordförande”. Nämndeman blir “lekmannadomare” (fi. maallikkotuomari), huvudförtroendeman “personalens/arbetstagarnas representant” (fi. henkilöstön edustaja) o.s.v.
Det har omisskännliga drag av den i tiden hätska debatten kring pronomenet “hen”
Tidningen hänvisade till statistiska uppgifter som gav vid handen att det (ännu år 1990) fanns ca 400 yrkestitlar som slutade på just -man. En motsvarande genomgång av finländsk lagstiftning uppvisade över 100 beteckningar i lagtexten som slutade på -man.
Tidningen medgav i sin ledare kring ämnet att det hela kan framstå som pynjande med löjliga småsaker. Det finns större utmaningar i arbetet för större jämställdhet, medgav Aamulehti.
Men, skrev tidningen i sin principförklaring, förändring består alltid av små steg. Det är med hjälp av språket och orden vi förhåller oss till vår omvärld.
Det är skäl att försöka ta kål på föreställningen att en viss uppgift eller yrke är uttryckligen kvinnlig eller manlig, att komma åt vad Aamulehti kallar “smygmaskuliniteten”. Vår avsikt är inte att sudda ut de olika könen, försäkrade tidningen.
Reaktionen var emellertid just så förutsägbar som man kunde ana.
Yle-kolumnisten Sanna Ukkola bredde ytterligare på och drog sig inte för att dra paralleller till både George Orwell och bokbål. “Aamulehtis bokbål” var rubriken. På medeltiden brände man häxor, under andra världskriget böcker, skrev Ukkola, och menade att vedertagna yrkestitlar nu riskerade gå samma öde till mötes.
Reaktionen var emellertid just så förutsägbar som man kunde ana
Hon hejades ivrigt på av en armé av lustigkurrar på nätet. Det var förstås ingen hejd på skämten över vad diverse titlar och yrken nu skulle kallas.
Men som brukligt är i vår uppmärksamhetsekonomi (där den som skriker högst och mest provokativt får mest spaltutrymme), begravdes Aamulehtis principiella poäng och nyanserna under ståhejet.
Det är nämligen självklart att journalisterna har ett ansvar för vilka ord och uttryck vi alla använder. Mediernas roll i förhållande till språket är normbildande - det är i offentligheten som ord och uttryck vinner (eller inte vinner) terräng.
Ord är som bekant makt, och den makten skall användas med eftertanke. Ord är behäftade med (ofta undermedvetna) konnotationer och associationer som det är viktigt att man är uppmärksam på.
Att Aamulehti initierar debatten om vilket ansvar vi har i det avseendet är därför mer än välkommet. Att deras konkreta tillvägagångssätt sedan kan kritiseras är en annan sak, men som diskussionsöppnare är det både fräscht och fördomsfritt.
Vad gäller Svenska Yle kommer vi inte att ge några särskilda regler för vilka ord eller uttryck som ska användas. Däremot vill vi uppmuntra våra medarbetare att använda könsneutrala beteckningar då det bara är möjligt.
Vi inser ändå att vissa yrkesbeteckningar är så fast rotade i språkbruket att de inte kan undvikas, så begripligheten går alltid först.
Ord är makt, och den makten skall användas med eftertanke
Samtidigt visar den efterföljande debatten också hur svårt det är för oss journalister att navigera i korstrycket mellan motsatta förväntningar vad gäller just språk.
Vi går mot ett samhälle där alla väljer sitt eget massmedielandskap, man väljer sina egna nyheter. Det får också språkliga konsekvenser, säger professorn i svenska vid Uppsala universitet, Björn Melander, i en artikel i Språktidningen.
Det kan till exempel leda till fler gruppmarkörer i språket. Särskilt laddade ord, som kan kopplas till sexism och rasism, accepteras av vissa men inte av andra.
I grunden handlar det om något så naturligt som språkets oundvikliga förändring över tid
Ord som tidigare uppfattats som helt oproblematiska är plötsligt ifrågasatta, konstaterar Språktidningen.
Frågan är alltså komplicerad, men i grunden handlar det om något så naturligt som språkets oundvikliga förändring över tid.
Användningen av det behändiga “hen” må tjäna som exempel på just den förändringen.
Det upptogs i Svenska Akademins ordlista (SAOL) år 2015, men redan året innan det hade språkvården börjat betrakta det som fullt gångbart t.o.m. i nyhetstexter.
*****
Jonas Jungar är chef med ansvar för kvalitetskontroll och publikdialog på Svenska Yle
Utbudet vid Korsholms huvudbibliotek utvidgas nästa vår. Då kan nämligen ivriga odlare "låna" frön från Korsholms fröbibliotek.
Ett fröbibliotek fungerar så att folk på hösten lämnar in frön till förvaring. Följande vår kan sedan intresserade "låna" hem sådana frön som de är intresserade av.
- Du sår fröna, får en skörd och så lämnar du igen in frön. Det blir en cirkel, säger bibliotekarie Tina Back.
Frön av fingerborgsblommor.Frön av fingerborgsblomma.Bild: Yle/Roger Källmanfrö,fröodling,Fingerborgsblomma
Det är Korsholms medborgarinstitut och Korsholms bibliotek som i samarbete ordnar fröutlåningen. Det här är ett fint komplement till verksamheten, säger Tina Back.
- Vi arbetar med medborgarinformation och folkbildning. Vi uppmuntrar alla initiativ som ger nya och fräscha ideer.
Det finns också en mängd litteratur på ämnet odling, så förutom frön kan man också låna hem böcker med odlingsråd.
Gamla kulturväxter till heders
Det var Ulrica Taylor, rektor för Korsholms medborgarinstitut, som hämtade idén till Korsholm från Ängelholm i Sverige. Där har man jobbat med konceptet i ett antal år och det har blivit en stor succé.
- Det har också spridit sig till flera kommuner och har ökat intresset för odling och att ta tillvara gamla växter och frösorter, säger Taylor.
Korsholms fröbibliotek torde vara det första i sitt slag i Finland. Förhoppningen är att idén ska sprida sig i landet.
I USA finns över 400 fröbibliotek. Där är konceptet med "heirloom seeds", alltså bevarandet av gamla, icke hårt förädlade, kulturväxter, stort.
- Det hoppas vi också att vi får in, gamla kulturväxter från regionen, säger Tina Back.
Anvisning för hur man viker ett frökuvert.Instruktioner för att vika ett frökuvert.Bild: Yle/Roger Källmanfrö,växter,fröodling
Ulrica Taylor hoppas också hon på att man ska få in överraskningar till fröbiblioteket, alltså växter som har odlats i regionen, men som har fallit i glömska.
- Så tänker vi också ordna kurser i hur man samlar in frön och odlar från frö, säger Ulrica Taylor.
Torsdagen den 21 september kl 18 ordnas en "kick off" för biblioteket. Då kan alla som är intresserade komma till kulturhuset i Smedsby.
Halsringen i guld som hittades år 1770 i Nousis och som nu ställs ut i Nationalmuseet är det finaste järnåldersföremålet som hittats i Finland.
Smycket tillhör Statens historiska museum i Sverige, eftersom värdefulla markfynd även från Finland enligt lag skulle levereras till Stockholm, skriver Nationalmuseum i ett pressmeddelande.
Guldhalsringen från Nousis är dekorerad med orm- eller drakhuvuden och den är ett konstprov av en skandinavisk guldsmed.
Detalj från guldhalsringen från Nousis.Bild: Lehtikuvasmycken,Nousis
Ringen väger omkring 200 gram och guldet som har använts i ringen kan härstamma från Romarrikets kärnområden.
Halsringen har möjligtvis gömts i samband med en offerceremoni och den dateras till 200-talet,
Ringen är värdefull för att man har hittat väldigt få guldföremål i Finland. Den hittades i Nousis i Egentliga Finland år 1770.
Guldhalsringen från Nousis.Bild: Lehtikuvasmycken,Nousis
Guldhalsringen från Nousis har aldrig tidigare ställts ut i Nationalmuseet och att Historiska museet beviljar lånet är exceptionellt.
På så sätt uppmärksammas hundraårsjubileet för Finlands självständighet, liksom Finlands och Sveriges gemensamma historia.
Guldhalsringen visas för allmänheten på Nationalmuseet i Helsingfors från den nittonde september 2017.
Finland har redan tjuvstartat, med en omtalad kritikerrosad operaversion av Höstsonaten. Men nästa år kommer firandet av den svenska film- och teaterlegenden Ingmar Bergman att explodera. Det kommer att bli världens största firande någonsin av en filmregissör.
London, måndag eftermiddag. I den svenska ambassadens utrymmen känns det som en stor Bergmanrelaterad familjefest då programmet för det kommande feståret offentliggörs. Den ultimata Bergmanambassadören är på plats, regissören/skådespelaren/Bergmanlivskamraten Liv Ullmann, men också
danska och svenska och brittiska och tyska skådespelare, eller den tyska filmregissören Margarethe von Trotta som konstaterar att ”det var på grund av Bergman som jag blev filmregissör”.
Liv Ullmann och Jan Holmberg i London.Liv Ullmann och Jan HolmbergBild: YLE/Tomas Jansson.Liv Ullmann,Jan Holmberg
Det är många fler än von Trotta som hinner berätta om hur en Bergmanfilm förändrat deras liv och styrt deras karriärval, men det är Liv Ullmann som med ett långt känslomässigt berörande inledningsanförande som bäst beskriver Bergmans betydelse – och avslutar med ”i den värld som vi idag lever i, behöver vi någon som påminner oss om vem vi är och vad vi är”, och det är ingen som med hela sitt konstnärskap lyckas göra det så skarpsinnigt och djupsinnigt som han.
Bergmanstiftelsens vd Jan Holmberg förklarar Bergmans aktualitet med att hans texter är som ”parabler om mänskligt liv, allt finns där, från lust och glädje till djupaste lidande och förtvivlan, och hans rykte till trots är de inte så svårbegripliga eller tunga. Scener ur ett äktenskap är ett allmängiltigt verk, ingen kan gå oberörd från den och säga annat än att det är en av världsdramatikens största pjäser om äktenskap, eller om kärleksförhållanden överhuvudtaget”.
Festmyller i London.Festmyller i London.Bild: YLE/Mikaela WeurlanderBergmanjubileum
Massivt festprogram
Det var ett festprogram som gjorde en andfådd som presenterades i London för internationell press. Ett 50-tal nya Bergmanpremiärer på teater, en mängd böcker, hur många filmretrospektiv som helst världen över, flera konferenser och seminarier, en stor festival i Stockholm, fem nya Bergmandokumentärer, och något som aldrig har gjorts tidigare; en Bergman-remake.
Det är regissören Hagai Levi, hos oss bekant för tv-serien Hos terapeuten (In Treatment), som under 2018 ska göra en ny version av Scener ur ett äktenskap.
Finland är också med på ett hörn. Operaversionen av Höstsonaten har redan fått sin premiär, som en tjuvstart. I januari lanseras Bergmanåret på allvar på Hanaholmen, där kommer det också att arrangeras seminarier, plus att man under året kommer att visa en rad filmer som ramas in av samtal och föredrag. Tanken är att feståret ska utnyttjas till att öka medvetenheten om Ingmar Bergman i Finland.
Bergmans namnteckning och "djävul".Bild: YLE/Tomas Jansson.Bergmanstiftelsen
Men det är inte alls bara på Hanaholmen som Bergman ska firas i Finland. Under 2018 kommer åtminstone tre teaterpremiärer att produceras, bland annat sätter Pasi Lampela upp Höstsonaten på Esbo Stadsteater i februari, KAVI (nationella audiovisuella institutet) bjuder på en retrospektiv som pågår hela året, och så kommer Jörn Donner med en ny Bergmandokumentär.
Enligt uppgift kommer den att som ram ha Bergmans 80-årsfirande och en period då relationen mellan Donner och Bergman var riktigt inflammerad.
På teaterscenerna är Bergman störst
Det är på teaterscener runtom i världen som Ingmar Bergmans arv har förvaltats aktivast under det senaste decenniet. För en ny generation är det inte alls hans filmer som är bekanta, istället är det för mängden teaterproduktioner som hans namn är känt. Idag är han faktiskt mer spelad världen över än Sveriges egen nationaldramatiker August Strindberg.
Förutom en hel rad nya premiärer, bjuder feståret också på en dramatisering av författaren (och Bergmandottern) Linn Ullmans färska roman De oroliga, en autofiktiv historia om ett möte mellan en dotter och en berömd pappa. Pernilla August ska regissera, premiär på Dramaten i Stockholm nästa höst i samband med den stora internationella Bergmanfestivalen som nästa år ska bli större än någonsin.
Redan nu snurrar en spännande version av Scener ur ett äktenskap i Köpenhamn, bland annat med (tv-serien) Brottet-bekanta Sofie Gråböl. Det tidvis så grymma äktenskapsdramat där mannen lämnar en förkrossad hustru för en annan kvinna, görs där med ombytta roller. Kvinnan har fått mannens repliker, och är här den känslokalla personen som lämnar sin äkta hälft.
Filmen jagar revansch
Intressant nu är ändå att Bergmans filmer under jubelåret försöker återerövra utrymme.
Världen över ska omfattande retrospektiv av Bergmans filmer arrangeras, och att världens största och mest glamourfyllda filmfestival Cannes i maj satsar på Bergmanprogram och –festligheter säger mycket om att filmvärlden fortfarande håller honom högt.
Det är heller inte bara Jörn Donner som är aktuell med en Bergmandokumentär. Sammanlagt fem nya dokumentärer ska få sina premiärer under 2018 – en finländsk, en svensk, två tyska och en fransk.
"Bergmanfest-familjen" under presskonferensen i London. Liv Ullmann i centrum på nedre raden."Bergmanfamiljen", presskonferensvärdarna i London.Bild: YLE/Tomas Jansson.Bergmanjubileum
Bergman som författare lyfts fram
Festårets tredje fundament handlar om Bergman som författare.
Det har sagts att det var författare som den unga Ingmar Bergman ville bli, men samtidigt som han klassades som en begåvad regissör blev hans författarskap inte uppskattat – och så tog teatern och filmen över.
Men nu kommer också Bergman som författare att få stort utrymme.
Svenska förlaget Norstedts kommer att ge ut sex stora volymer med Bergmans texter. Det handlar om tidigare opublicerade texter, om både underhållande och intressanta arbetsböcker, och om ofilmade manuskript. ”Hans manuskript är som noveller”, sades det under presstillfället i London, ”läsvärda på ett sätt som gör det svårt att förstå att de inte har publicerats tidigare”.
Dessutom kommer flera böcker om Bergman att ges ut.
En av dem fick jag i min hand redan i London. Det handlar om Ingmar Bergman A-Ö, sammanlagt 146 anekdoter, både personliga och tidigare obekanta, humoristiska och intressanta. Den första har, oväntat nog, rubriken ABBA, och berättar om hur regissören Lasse Hallström använde Bergmans film Persona som inspiration för ABBA-videon Knowing Me, Knowing You.
Boken Ingmar Bergman A-ÖBild: YLE/Tomas Jansson.ingmar bergman
Den egentliga festdagen, 100 år sedan Ingmar Bergmans födelse, firas den 14 juli 2018.
MGP bjuder på Venior som gästartist och juryn består av Krista Siegfrids, Jakob Norrgård från Humorgruppen KAJ och Miira Holländer från RockDonna och Skolmusik.
Barnpjäsen Par Avion handlar om medmänsklighet och att acceptera det annorlunda. Skådespelarna Jonna Nyman och Marika Parkkomäki samarbetar med Åbo svenska teater.
Efter sexton års paus meddelade Ultra Bra i början av 2017 att de gör comeback. En sommar senare med bejublade konserter både på Provinssi, Ruisrock och Ilosaari återkommer bandet med tre konserter i Helsingforsarenan i december. Catta Oras berättar varför bandet betyder så mycket för just henne.
Den finska identiteten är uppbyggd på arbete. I Barkerteaterns föreställning Labour får man en arbetsresa från tiden innan industrialiseringen till nuet. En tidsresa där dans kombineras med smalfilm och experimentell film.
I år har KaMu-körerna 65 sångare, ända från förstaklassare till 20-åringar. De sjunger i olika uppsättningar; som flickkör, ungdomskör eller i mindre grupper. Konstnärlig ledare är Pekka Nebelung.
Delhis vackraste händer, The Deuce, Ozark, Big Little Lies och Narcos är serierna som just nu får Svenska Yles kulturredaktörer Anne Hietanen, Kia Svaetichin och Monica Eklund att gräva ner sig i tv-soffan.
Musiken har ett egenvärde i sin skönhet. Men därtill har musiken använts för att tvinga eller leda oss till ett önskvärt beteende. Det har handlat om så vitt skilda syften som att få oss att känna trygghet i hissar, (där av namnet hissmusik) konsumera mera eller rentav få oss att strida tapprare.
En tidigare färglös och tråkig höghusvägg i Vasa pryds från och med denna vecka av ett storslaget bergslandskap. Den internationellt kända konstnären Ricky Lee Gordon skapar en muralmålning inom ramen för gatukonstfestivalen UPEA17.
I Li Berlin stiger Thomas Brunell ner i stadens olika tidsmässiga, topografiska, historiska och sociala skikt och skriver samtidigt in sin egen historia i den tidsaxel som löper som en osynlig tråd genom diktsamlingen.
Kanske du har en saftig historia om en tidigare programledare? Kanske du har varit med om en radiosändning som har gått riktigt snett? Skicka in och berätta om dina X3M-minnen.
