- De flesta mÀnskor bÀr pÄ nÄgot handikapp. Snart behövs inget speciellt namn för oss lÀngre, sÀger Grandell.
Hanna Grandell pÄ catwalken.Hanna Grandell poserar pÄ en modevisning. I bakgrunden syns Jenny Lundström och nÄgra vita plastgranar.Bild: Yle/Malin ValtonenEkenÀs,hanna grandell,KÄrkulla samkommun,Modevisning,modevisningar,VÀstnyland
Modevisningen ordnades i lördags pÄ den internationella handikappdagen. Totalt 15 modeller visade upp klÀder frÄn lokala företag.
- Det var jÀttelÀtt att fÄ med företagen. Vi informerade dem om modevisningen och alla var genast med, sÀger Ann-Sofie Nyholm, som Àr enhetschef pÄ KÄrkulla.
Hanna Grandell och Ann-Sofie Nyholm.Hanna Gardell och Ann-Sofie Nyholm stÄr vid ett skrivbord. I bakgrunden syns en tv och en adventsljusstake.Bild: Yle/Bubi Asplundann-sofie nyholm,EkenÀs,hanna grandell,KÄrkulla samkommun,modevisningar,VÀstnyland
NĂ€sta projekt: att fixa jobb
PÄ catwalken visades allt frÄn sportiga utomhusklÀder till festblÄsor. Modellerna gjorde ett strÄlande jobb med mycket kÀnsla och inlevelse.
15 modeller i olika Äldrar visade upp klÀder.En man och en kvinna gÄr iklÀdda röda klÀder pÄ en catwalk pÄ en modevisning. Till vÀnster syns ÄskÄdare.Bild: Yle/Malin ValtonenEkenÀs,KÄrkulla samkommun,Modevisning,modevisningar,VÀstnyland
- Mera mÀnskor kunde ta oss pÄ vanliga jobb. Jag skulle vilja jobba som sÀllskapsdam Ät Àldre eftersom de som jobbar med dem inte har tid till annat Àn att ge medicin.
MÄnga mÀnniskor kom för att se modevisningarna.Malin Holmberg gÄr pÄ en catwalk. Bakom syns mÄnga ÄskÄdare. Till vÀnster syns konferencier Cassandra Lindholm i blÄ klÀnning.Bild: Yle/Malin ValtonenEkenÀs,KÄrkulla samkommun,malin holmberg,Modevisning,modevisningar
MÀngder av unga och unga vuxna i Finland har varken jobb eller studieplats. I huvudstadsregionen Àr siffran omkring tiotusen och totalantalet i hela landet flera tiotals tusen.
Kan Navigatorn hjÀlpa dem?
Navigatorn i Kampen i Helsingfors. Ett av 35 motsvarande stÀllen i Finland.Navigatorn-stödservice för unga och unga vuxna under 30.Bild: Ulrica Fagerström/ Ylenavigatorn
MÄlet Àr ett jobb eller en studieplats men det kan ocksÄ vara frÄgan om mer primÀra behov som behöver tillgodoses.
- En del har kanske avbrutna studier, andra mentala problem, nÄgon Àr kanske bostadslös, konstaterar Frida Westerback, forskarsocialarbetare vid Mathilda Wrede-institutet och doktorand vid Helsingfors universitet.
Att hitta rÀtt
Ibland handlar det alltsÄ om att först ordna upp vardagen och sjÀlslivet innan studier eller jobb kan bli aktuella. SÄdant som att hjÀlpa den unga att hitta en bostad, hÀnvisa till rÀtt instans för de mentala problemen och bygga upp en rehabilitering för att komma tillbaka till en fungerande vardag.
Att stÀrka den ungas sjÀlvförtroende kan likasÄ vara en central sak.
Navigatorn-stödservice för unga och unga vuxna under 30.Bild: Ulrica Fagerström/ Ylenavigatorn
En del av regeringsprogrammet
Navigatorn, pÄ finska Ohjaamo, Àr en ny grej, initierad av regeringen.
De första servicepunkterna dök upp 2015 och antalet Àr nu uppe i 35 pÄ olika stÀllen i Finland.
PÄ servicestÀllena finns socialarbetare, hÀlsovÄrdare, TE-byrÄns sakkunniga, arbetslivscoacher, speciallÀrare, studiehandledare, ungdomsledare och psykologer.
Utöver de anstÀllda samarbetar Navigatorerna med FPA, social- och hÀlsovÄrdssektorn, ungdomsverkstÀder, lÀroanstalter, ekonomi- och skuldrÄdgivning, ungdoms- och vuxenpsykiatri samt tredje sektorn.
En av servicepunkterna finns i Kampen i Helsingfors.
Hadi uppskattar den service han fÄtt det senaste Äret.Hadi besöker Navigatorn i Kampen i Helsingfors.Bild: Ulrica Fagerström/ YleHadi,navigatorn
En av de unga pÄ plats den hÀr dagen Àr 29-Äriga Hadi. Han kom frÄn Afghanistan till Finland för sex Är sen och blir till julen utbildad svetsare. Jobb just som svetsare eller nÄgot inom byggbranschen Àr vad han söker.
- Jag har varit kund hÀr i ett Är. Servicen Àr bra. Personalen har hjÀlpt mig bland annat att skriva CV och sÄ har vi sökt arbetsplatser pÄ nÀtet tillsammans, berÀttar Hadi.
LĂ€tt att komma
Till Navigatorn ska man kunna komma utan tidsbestÀllning och viss service gÄr att fÄ ocksÄ helt anonymt.
Navigatorn fungerar tvÄsprÄkigt bland annat i Vasa och BorgÄ och tanken Àr att den ska göra det ocksÄ i huvudstadsregionen.
Men helt som pÄ Strömsö har det inte gÄtt sen starten.
Av den fasta personalen pÄ Navigatorn i Helsingfors, 27 personer, kan endast 3-5 personer betjÀna pÄ svenska.
- Det Àr orealistiskt att tÀnka att allt ska finnas pÄ svenska pÄ de hÀr stÀllena i huvudstadsregionen, konstaterar Frida Westerback som pÄ uppdrag av tankesmedjan Magma skrivit en pamflett om den svensksprÄkiga service Navigatorn i huvudstadsregionen erbjuder.
Men för att bibehÄlla konceptet att man ÀndÄ via ett och samma stÀlle kan fÄ hjÀlp med mÄnga olika problem - ocksÄ pÄ svenska - behöver de svensksprÄkiga resurserna runt om i huvudstadsregionen istÀllet koordineras, lyfter Frida Westerback fram i sin utredning.
Man behöver ta fram ett tydligt nÀtverk av folk som jobbar inom de olika centrala omrÄdena och som ocksÄ pratar svenska.
- SÄ personalen pÄ Navigatorerna kan hÀnvisa de svensksprÄkiga unga till servicepersoner som kan tala svenska med dem.
Sju procent av kunderna svensksprÄkiga unga
Enligt uppgifter frÄn i vÄras sÄ hade 39 av 555 unga som fick fördjupad handledning pÄ Navigatorn i Helsingfors svenska som modersmÄl. Men de kan vara fler, en del av de tvÄsprÄkiga har kanske tagit emot servicen pÄ finska och saknas i den svenska statistiken.
Andelen svensksprÄkiga kunder Àr hursomhelst lite högre Àn andelen svensksprÄkiga unga i Helsingfors, sÄ ett behov av service pÄ svenska finns, konstaterar Frida Westerback i rapporten.
Nationen Finland började skapas redan under den svenska tiden, och som storfurstendöme under Ryssland (1809-1917). Hur har den sjÀlvstÀndiga nationens historia sett ut? Vi gör nÄgra nedslag i 1900-talet och 2000-talet.
Under 1900-talets första Ärtionde utvecklades storfurstendömet Finland med nationalistiska tankar.
MÄnga konstnÀrer var med om att skapa det nya Finland, den finlÀndska identiteten och nationalromantiken. Diktare Eino Leino, kompositör Jean Sibelius och mÄlare Akseli Gallen-Kallela hörde till dem.
Nationalromantiken syntes ocksÄ i stadsbilden och i arkitekturen, med Eliel Saarinen som ett stort namn med Helsingfors jÀrnvÀgsstation och Nationalmuseet.
Maskinerna gjorde intÄg och vÀckte rÀdsla och beundran. Helsingfors kunde nÄs med spÄrvagnar, bÄde hÀstdragna och de första elektricitetsdrivna.
Men i samhÀllet och politiken levde man ofÀrdsÄr och storstrejk. Generalguvernör Nikolaj Bobrikov förklarade 1898 att han ville arbeta för den nÀra relationen mellan "grÀnslandet" (Finland) och "centrum". Hans sÄ kallade februarimanifest frÄn den 15 februari 1899 upphÀvde finska lantdagens lagstiftningsrÀtt och införde envÀlde i Finland.
Den 16 juni 1904 avfyrade Eugen Schauman tre skott mot generalguvernör Bobrikov, som var allmÀnt hatad av finlÀndarna. DÀrefter riktade Schauman sin Browning mot sig sjÀlv och avfyrade tvÄ skott. Han dog genast. Bobrikov dog följande natt.
I Storfurstendömet Finland infördes kvinnlig röstrÀtt 1906. Finland var bland de första i vÀrlden och först i Europa.
Finlands storfurste under 1900-talets början, tsar Nikolaj II, besökte Helsingfors bara en gÄng, i mars 1915. Mottagandet av hÀrskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.
FinlÀndarna emigrerade för att komma undan Rysslands förtryck och vÀrnplikt. LÀraren Martin Ingo berÀttar om de dramatiska Ären i början av 1900-talet nÀr mÄnga unga mÀn flydde till Sverige, eller Amerika, undan rysk vÀrnplikt.
"Vi höll oss undan för att de inte skulle ha fört oss med vÄld", berÀttar Martin Ingo. "Vi gömde oss en veckas tid i en villa, vandrade till Munsala, vistades dÀr tvÄ veckor till den 15 maj 1904 dÄ vi for med segelbÄt över till Sverige".
FrĂ„n skĂ€rgĂ„rden, Ăsterbotten och landsbygden emigrerade man ocksĂ„ för att söka lyckan i stora vĂ€rlden. 1913 reste John Mattsson, endast 17 Ă„r, som emigrant till Amerika frĂ„n den lilla skĂ€rgĂ„rdskommunen HoutskĂ€r.
De resande fick utstÄ strapatser pÄ fÀrderna, och fartygen kunde rÄka ut för olyckor.
Anna Kinkaid (född Sjöblom) frÄn Munsala var med pÄ Titanic 1912. Det var meningen att hon och hennes sÀllskap skulle resa med Adriatic, men resan blev inhiberad pÄ grund av en kolstrejk. För Ätta dollar mer flyttades sÀllskapet till Titanic i en tredjeklasshytt.
Anna berÀttar sina minnen frÄn olycksnatten. Hon hade legat sjösjuk i hytten nÀr Titanic kolliderade med isberget. De övriga frÄn hennes sÀllskap avled, men Anna klarade sig.
Det gamla Europa knakade i fogarna och det första vÀrldskriget bröt ut. KlassamhÀllena luckrades upp och revolutioner satte igÄng. Arbetarrörelserna blev starkare.
Edith Södergran revolutionerade litteraturen med sina modernistiska dikter 1916, men etablissemanget förstod sig inte pÄ dem.
Ăverbefolkning, arbetslöshet och hungersnöd har genom tiderna drivit finlĂ€ndare att flytta utomlands. Först var det Amerika som drog. NĂ€rmare nutid var det industrin i Sverige som lockade finlĂ€ndarna över vattnet.
I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som ÄtervÀnt frÄn USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras lÀror kom att prÀgla ortsbefolkningen frÄn inbördeskriget 1918 till fortsÀttningskriget.
Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehÄll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon pÄverkat flera generationer av författare.
1917: SjÀlvstÀndighet och inbördeskrig
I Ryssland hade en tillfÀllig regeringen bildats efter en revolution i mars 1917. Denna regering gav Finland grundlagsenliga rÀttigheter.
En ny revolution skedde i Ryssland i november 1917. DÄ tog de sÄ kallade bolsjevikerna makten i Ryssland.
Socialdemokraterna i Finlands lantdag ville diskutera Finlands sjÀlvstÀndighet med den nya regeringen.
Den 27 november utnÀmndes en borgerlig senat, ledd av P.E. Svinhufvud, som gav Finlands sjÀlvstÀndighetsförklaring den 4 december.
TvÄ dagar senare, den 6 december, godkÀnde lantdagen sjÀlvstÀndighetsförklaringen. Bolsjevikerna och Ryssland erkÀnde Finland sjÀlvstÀndigt den 31.12 1917, och följdes av mÄnga vÀstlÀnder.
Den unga nationen led av inre konflikter, vilka ledde till ett inbördeskrig 1918. De som stred i inbördeskriget var de röda och de vita. De röda utgjordes frÀmst av socialdemokrater och personer med arbetarbakgrund, de vita av den konservativt ledda finlÀndska senaten. De röda fick stöd frÄn den nyinrÀttade bolsjevikiska regimen i Ryssland, medan de vita fick stöd frÀmst frÄn Tyskland.
Carl-Rudolf, John och Gustav Gardberg lÀmnade skolbÀnken i à bo och drog genast ut i krig pÄ den vita sidan 1918.
Första vĂ€rldskriget Ă€r ett av de mest förödande krigen i vĂ€rldshistorien. Kriget ledde till olika politiska förĂ€ndringar sĂ„som revolutioner i de olika lĂ€nderna. OcksĂ„ i Finland var Ă„ren 1914â1918 en tid av förĂ€ndring.
1920-talet var det Ärtionde dÄ Finland sökte sitt fotfÀste som sjÀlvstÀndig republik.
Finlands första president Kaarlo Juho StÄhlberg tilltrÀdde i juli 1919. Han eftertrÀddes av Lauri Kristian Relander 1925.
O.Y. Suomen Yleisradio â A.B. Finlands Rundradio inledde sin verksamhet den 9 september 1926. Bara tvĂ„ Ă„r senare strĂ€ckte sig Yles radionĂ€t över hela landet.
à rtiondets vÀxande nationalkÀnsla styrde ocksÄ bolagets vision: Yle ville bilda finlÀndarna, förmedla essentiell information och ge folket hederlig sysselsÀttning.
Finland var oslagbart i olika sportsammanhang och 1920-talet var Paavo Nurmis storhetstid. Man rapporterade i radion om finlÀndarnas framgÄngar i vÀrlden.
1920-talet var ocksÄ den moderna jazzerans tid, med ny musik, nytt mode och vÀrldstankar.
NÀr traktorerna kom till Finland fÀrdades man lÄnga strÀckor för att visa upp detta tekniska under. 1925 samlade Fordsons traktorkaravan tusentals ÄskÄdare.
Det rÄdde förbudstid i Finland (1919-1932), men vissa gjorde sig rika genom att smuggla sprit. De som hade det vÀl stÀllt kunde vistas pÄ strÀnder och hav under sin fritid.
Men motsÀttningarna i landet var stora. BÄde pÄ landsbygden och i stÀderna fanns utbredd fattigdom. Vita stÀlldes mot röda, fattiga mot rika och nationalister mot vÀrldsmedborgare.
Patriotisk nationalism började fÄ sitt fotfÀste och drömmar om ett Storfinland började slÄ rot.
KonstnÀrer med mer europeiska sympatier sÄgades i pressen. Bland annat Edith Södergran och Elmer Diktonius skrev kritiskt om den finska nationalismen och om inbördeskriget och riktade blickarna mot Europa.
Kritikerna förstod sig inte heller pÄ modern dikt som Gunnar Björling med sina sprÄkförnyelser och Henry Parland som bejakade det moderna livet, reklamen och filmen.
"Stryk ut, stryk dig, ditt ord, stryk din kontur..." lÀser Gunnar Björling ur sin egen dikt HjÀrtats gata. Möt en av Finlands mest radikala modernister.
PĂ„ 1930-talet var Finland fortfarande ett agrarsamhĂ€lle â 80 procent av finlĂ€ndarna bodde pĂ„ landsbygden och 60 procent livnĂ€rde sig pĂ„ jord- och skogsbruksnĂ€ringar.
Man reste runt i Finland och filmade natur och stad. Bland annat firman Aho & Soldån har förevigat Finland under 1900-talets början.
OcksÄ Finlands president Pehr Evind Svinhufvud fick besök av filmare.
Men fler och fler mÀnniskor flyttade mot stÀderna och vÄr vackra huvudstad.
VÀlfÀrden började sakta byggas upp pÄ 1930-talet. Moderskapsförpackningen introducerades som fattighjÀlp för de fattigaste mödrarna för att fÄ ner barndödligheten och öka nativiteten under 1930-talet. OcksÄ dagvÄrd började finnas i liten skala, sÄ att mödrar kunde jobba lite.
Finland tog fortfarande hem priser i de Olympiska spelen och förbudslagen avskaffades till mÄngas glÀdje. I radion talade president Svinhufvud högtidligt till folket.
Lyssnarna fick ocksÄ höra reportage om vardagsliv och moderna u-bÄtar.
1930-talet var ocksÄ kroppsideal och en tanke om den trimmade och lyckade mÀnniskan.
Drömmen om den perfekta mÀnniskan hade sin avigsida. I vÀrsta fall ledde den till rashygieniska tankar om tvÄngssteriliseringar och till att "icke-önskvÀrda personer" placerades lÄngt bort frÄn samhÀllet. Bland dem fanns kvinnorna pÄ SjÀlö mentalsjukhus. Dessa var ofta fattiga kvinnor frÄn lÀgre samhÀllsklasser eller sexuellt frisprÄkiga kvinnor som inte passade in i bilden om hur en kvinna skulle vara.
Under 1930-talet började ocksÄ högerradikalismen vÀxa sig starkare. SpÀnningarna mellan högern och vÀnstern, fascister och liberaler, var som störst i början av 1930-talet.
Lapporörelsen hade fÄtt ett starkt fotfÀste i landet. Kommunister, liberaler och socialdemokrater drogs alla över samma kam. MÀnniskor som stÀllde sig emot Lapporörelsen försvann eller hotades till livet, utan att nÄgon reagerade.
Samtidigt spred sig den ekonomiska depressionen över vÀrlden. Arbetslösheten var stor och desperationen sÄ svÄr att en del arbetare valde att fly till Sovjetunionen.
I Tyskland vÀxte nazistpartiet. Men de finlÀndare som besökte OS i Berlin 1936 sÄg inte de mörka sidorna, endast det stÄtliga enade Tyskland.
OS-tÀvlingarna i Berlin var de första som radierades internationellt. Lars von Willebrand Àr eld och lÄgor dÄ han rapporterar för finlandssvenskarna vad som sker i Tyskland. Begeistrat berÀttar han om ceremonier och resultat.
Vid Ärtiondets slut hade mÄnga mörka moln samlats över Finland.
Torsdagsmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland frÄn Sovjetunionen. Decenniet inleddes med vinterkriget. Och sÄ började Äratal av krig och kris.
Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svÄra fredsvillkor. Det blev ocksÄ bara en tillfÀllig fred.
President Kyösti Kallio, som hade ersatt Svinhufvud 1937, avgick i november 1940 av hÀlsoskÀl. Han avled i en hjÀrtattack en mÄnad senare pÄ Helsingfors jÀrnvÀgsstation. Han eftertrÀddes av Risto Ryti.
DÄ fortsÀttningskriget bröt ut i juni 1941 trodde de flesta att det skulle hÄlla pÄ högst till julen 1941. Ingen hade kunnat ana att kriget skulle strÀcka sig över nÀstan fyra Är och att det hÄrda livet pÄ hemmafronten skulle bli vardag.
1940-talet var de patriotiska och moralhöjande talens tid. Runt om i Europa utkÀmpades hÄrda strider. BÄde i skyttegravarna och pÄ hemmafronten. Talen var ett sÀtt att hÄlla andan uppe.
NÀr marskalk Mannerheim firade sin 75-Ärsdag den 4 juni 1942 fick han överraskningsbesök av Adolf Hitler.
Det var strÀngt förbjudet att banda in Hitlers privata samtal. Rundradions ljudtekniker Thor Damen lyckades ÀndÄ kasta upp en mikrofon pÄ hatthyllan i salongstÄgvagnen dÀr Adolf Hitler och Mannerheim samtalade. Samtalet Àr det enda kÀnda dokument dÀr man hör Hitler tala inofficiellt.
Med Hitler och Mannerheim i salongsvagnen befinner sig ocksÄ president Risto Ryti och generalfÀltmarskalk Wilhelm Keitel.
Hitlers besök pÄ Mannerheims 75-Ärsdag var ett sÀtt att upprÀtthÄlla god diplomati med "vapenbrodern" Finland, men ocksÄ en möjlighet att försöka fÄ Finland med i ökade anfallsinsatser mot Sovjetunionen. DÄ Hitler besökte Mannerheim sÄg den tyska krigslyckan fortfarande bra ut.
Marskalk Mannerheim eftertrÀdde Risto Ryti som Finlands president i slutskedet av kriget. Men den 19 september 1944 slöts vapenstillestÄnd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.
En egentlig fred i Finland kom först 1945, dÄ Lapplandskriget var över. Man mÄste tvÄngsförflytta invÄnare och Porkala annekterades.
President Risto Ryti och hans regering kom att fÄ stÄ som de huvudansvariga. President Ryti blev dömd till 10 Ärs tukthus. Han benÄdades pÄ grund av sjukdom 1949.
Den 4 mars 1946 begÀrde president Mannerheim avsked frÄn sitt Àmbete, och eftertrÀddes av Juho Kusti Paasikivi.
Man kan sÀga att hela 1940-talet var fullkomligt prÀglat av kriget. Och kriget hade verkningar i flera decennier framÄt, i synnerhet för barnen som vÀxte upp.
Nationen Finland samlade sig och började det tunga arbetet med att bygga upp.
Efter kriget börjar klÀdkollektioner med klÀder för "vanliga" mÀnniskor synas pÄ mannekÀngerna. Den krigsgrÄ fÀrgen har gett vika för mera starka fÀrger, och former.
Och mÀnniskors vanliga liv fortsatte i Ärstidernas och vÀdrets vÀxlingar.
Mycket hÀnde i Finland under 1950-talet. Landet utvecklades i sin sjÀlvstÀndighet, men var fortfarande vÀldigt bundet till Sovjetunionen frÀmst i och med det stora krigsskadestÄndet som mÄste betalas.
President J. K. Paasikivi talar till folket inför det nya Ärtiondet.
Det kalla kriget gör att freden kÀnns fjÀrran, sÀger president Paasikivi. DÀrför mÄste man befrÀmja fred, i synnerhet med Sovjetunionen, och utveckla VSB-pakten (VSB-pakten stÄr för vÀnskap, samarbete, bistÄnd).
I början av Ärtiondet var Finland Ànnu ett fattigt och kluvet land. Levnadsstandarden i landet blev bÀttre, men det fanns fortfarande folk som levde i fattigdom pÄ landsbygden.
Men 1950-talet var ocksÄ Ärtiondet dÄ Armi Kuusela korades till Miss Universum och Finland fick hÄlla de olympiska spelen i Helsingfors 1952.
OS hÀmtade internationella flÀktar, Coca-Cola och idrottsmÀn frÄn nÀr och fjÀrran dÄ 5000 idrottare frÄn 69 lÀnder intog staden.
Finland hade det knapert, men stod som en vÀrdig vÀrdnation för sommar-OS. Och president J K Paasikivi tog emot gÀsterna pÄ sin egen engelska.
Under 1950-talet tog Finland adjö av tvÄ stora landsmÀn: president Mannerheim 1951 och nationalkompositör Jean Sibelius 1957.
Den 26 januari 1956 lyftes grÀnsbommen till Porkala, som under 11 Är hade varit ett stÀngt omrÄde för finlÀndarna och annekterat av Sovjetunionen.
Urho Kekkonen tilltrÀdde som president den första mars 1956. Kekkonen hade fungerat som statsminister i fem perioder och kom att vara president i 25 Är.
Presidenten fick genast ta itu med ett land i kris, generalstrejken som lamslog trafik och industri 19 dagar i mars 1956.
Sommaren 1958 försÀmrades relationerna med Sovjetunionen sÄ mycket att den sovjetiska ambassadören lÀmnade Helsingfors. Krisen fick namnet nattfrosten och kunde avledas av den unga presidenten Urho Kekkonen.
Den 4 oktober 1957 sköt Sovjetunionen ut vÀrldens första satellit, Sputnik 1. Finland följde Sputniks fÀrd och jublade med. USA och hela vÀrlden tog emot nyheten med blandade kÀnslor, bÄde beundran och fasa. USA:s president var tvungen att övertyga sitt folk att landets sÀkerhet inte var hotad.
Finlands första datamaskin eller "elektroniska hjÀrna", IBM-650, togs i bruk i oktober 1958 pÄ Postsparbanken.
OcksÄ inom medicin och vetenskap gick Finland framÄt. SpÀdbarnsdödligheten sjönk och Finland stod i brÀschen för prematurvÄrden. Man kunde rÀdda mÄnga för tidigt födda barn redan pÄ 1950-talet.
Och mÀnniskornas liv fortsatte, med glÀdje, resor och dramatik.
Generalstrejken i mars 1956 berörde nÀrmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Finland stod stilla i 19 dagar. Rundradion vÀgrade rapportera om strejken.
Den 26 januari 1956 lyftes grÀnsbommen till Porkala och bilkolonnerna tog sig över det som under 11 Är hade varit ett stÀngt omrÄde för finlÀndarna. Redaktörerna Àr pÄ plats och samtalar med före detta Porkalabor om vad som finns kvar och vad som har förstörts.
PÄ 1960-talet tog Finland och hela vÀrlden ett stort steg framÄt till det urbana och moderna livet.
I Finland genomfördes en myntreform och president Kekkonen fortsatte att hÄlla nationen Finland pÄ god fot med Sovjetunionen.
Den sĂ„ kallade notkrisen fick sin början 1961 dĂ„ Sovjetunionen skickade en not angĂ„ende VSB-pakten och den ökande militarismen i ĂstersjölĂ€nderna.
Att Olavi Honka stÀllde upp i presidentvalet sÄg Sovjetunionen som ett hot för man visste inte hur Honka skulle stÀlla sig till neutralitets- och internationellt samarbete. Kekkonen utlyste den 14 november nyval till Finlands riksdag, och tidigarelade presidentvalet, sÄ att bÄda valen hölls i januari 1962. Honka drog tillbaka sin kandidatur, och Sovjetunionen drog tillbaka sin not.
Rundradion hade testat att sĂ€nda âradio med bildâ redan 1957 men det var pĂ„ 1960-talet som televisionen slog igenom.
Det finska folket flyttade frÄn landsbygden till betongförorter och knÀppte pÄ sina televisioner för att se vad som hÀnde i vÀrlden.
Man rapporterade om stora nyhetshÀndelser bÄde inrikes och utrikes.
Den 3 januari 1961 skedde den största olyckan pÄ civilflygplan i Finlands historia.Tre besÀttningsmÀn och 22 passagerare omkom dÄ Aero oy:s DC-3 störtade i Kvevlax.
Den 28 november 1968 kolliderade tvÄ fartyg med varandra utanför LÄngnÀs, Mariehamn. Orsaken var den tjocka dimma som lÄg utanför kusten. Sex personer avled.
à rtiondet innehöll ocksÄ stora internationella nyheter. NÀr USA skulle landa pÄ mÄnen med Apollo 11 satt alla de som hade en televisionsapparat och vÀntade under spÀnning. Rundradion sÀnde till sent pÄ natten och studion fylldes av nervös tobaksrök.
I televisionen förevisades ocksÄ nationens uppbyggnad och de fina finlÀndska industrierna.
SamhÀllskillnaderna var Ànnu stora, men de unga började engagera sig för dem som hade det svÄrt i samhÀllet. Medan den Àldre generationen tittade pÄ president Kekkonens sjÀlvstÀndighetsbal ordnade den sÄ kallade novemberrörelsen en fest för hemlösa alkoholister.
Finland hörde pÄ 1960-talet till de vÀstliga lÀnder som hade relativt mÄnga tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerade sig ofta till dem som har det socialt sett svÄrast.
Hur sÄg framtiden ut för de unga? Vad skulle man bli i det snabbt framvÀxande vÀlfÀrdssamhÀllet?
Stora förÀndringar sattes i rullning och studenterna började demonstrera. Man demonstrerade för och emot, stÀllde till kravaller. Eller sÄ lÀt man sitt hÄr vÀxa i Beatles anda, klÀdde sig i hippieklÀder och vapenvÀgrade. Det var lÀtt att utmana samhÀllet och politikerna. Det rÀckte att skriva visor om riksdagen, samhÀllet och president Urho Kekkonen som M A Numminen gjorde.
OcksÄ den moderna konstvÀrlden trÀngde sig pÄ. ARS 61 öppnades i Ateneums konstmuseum, Helsingfors, i januari 1961. Det var den första utstÀllningen som grundligt tog sig an samtida konst. Och 8 Är senare presenterade ARS 69 Ànnu hÀftigare konst, bÄde popkonst, med Andy Warhol i spetsen, kinetisk konst, svartvit OP-konst och samhÀllsinriktad konst.
OcksÄ i modet syntes nya abstrakta fÀrger och former.
à r 1969 blev mellanölet fritt i Finland och fick börja sÀljas utanför Alko. Men bÄde före och efter det har försÀljning av alkohol varit en ofta Äterkommande politisk frÄga.
"Som ensamstÄende mamma klarar jag inte mig lÀngre i Finland". PÄ 1960- och 1970-talet var mÄnga finlÀndare arbetslösa. En del flyttade till Sverige i hopp om ett jobb och ett bÀttre liv.
1970-talet anses ofta vara radikalismens och upprorens tid. Finland blev starkare politiserat och olika ideologiska grupperingar tvistade om samhÀllsstyret.
President Urho Kaleva Kekkonen ledde den finlÀndska politiken med stadig hand under hela 1970-talet.
Finlands riksdag stiftade 1973 en undantagslag genom vilken president Urho Kekkonens Àmbetsperiod förlÀngdes med fyra Är. Perioden skulle ha varit till Ànda den 1 mars 1974, men kom att strÀckas ut till den 1 mars 1978.
Och 1978 var det nyval dÀr Kekkonen igen blev vald till president.
Inrikesnyheterna handlade om Kekkonens undantagslag och olyckan vid patronfabriken i Lappo.
En explosion totalförstörde Lappo patronfabrik den 13 april 1976. I olyckan omkom 40 personer och 60 skadades allvarligt. 64 barn miste en förÀlder i explosionen.
Oljekrisen 1973 pĂ„verkade alla finlĂ€ndare. Medborgarna var tvungna att spara energi. OcksĂ„ det onödiga tv-tittandet sattes under lupp. Ăven de som hade köpt fĂ€rg-tv mĂ„ste spara.
Kalla kriget rÄdde och man mÄste hÄlla sig pÄ god fot med Sovjetunionen. OcksÄ barn fick lÀra sig om kÀrnvapen, krig och terrorbalans.
Finlands första kÀrnkraftverk öppnades i Lovisa 1977. KÀrnkraftverket bestÀlldes frÄn Sovjetunionen och man började bygga det 1971. Man tog modell av kÀrnkraftverket i Novovoronez, Vitryssland, men förbÀttrade sÀkerhetssystemen med ett kylsystem av vatten, inte av grafit.
Sovjetunionens statsminister Alexej Kosygin och Finlands president Urho Kekkonen tryckte igÄng kÀrnkraftverket den 23 mars 1977.
Under 1970-talet spred sig den radikala feminismen runt vÀrlden. I Finland började kvinnor organisera sig bÄde politiskt och i sÄ kallade kvinnogrupper. Kvinnan skulle bli medveten, hon skulle förstÄ förtrycket och ta sig ur det. Ur den feministiska rörelsen föddes ett jÀmlikare samhÀlle.
1975 var homosexualitet inte lÀngre brottsligt, men hur skulle man förhÄlla sig till "de dÀr homosexuella". SamhÀllet var Ànnu indelat i "vi och dem". Och de homosexuella accepterades, bara de inte syntes och helst skulle de leva ensamma och gÀrna i celibat.
1960 och 1970-talet var de Ärtionden dÄ mÄnga finlandssvenska författare gjorde upp med sin borgerliga finlandssvenska bakgrund, bland andra Henrik Tikkanen och Christer Kihlman.
För vissa medborgare var det svÄrt att hitta sin roll i samhÀllet, att passa in i samhÀllsmaskineriet. Poeten Larry Silvån tog sitt liv nÀr han inte passade in i det lilla EkenÀs.
Grundskolan i Finland infördes gradvis pÄ 1970-talet. Skolan ersatte den tidigare folkskolan, medborgarskolan och mellanskolan. Alla barn skulle i grundskolan ges likadana möjligheter till fortsatta studier.
FörÀldrar oroade sig för att den nya skolan inte skulle vara disciplinerad och barnen inte skulle lÀra sig nÄgot. DÀrför körde Rundradion information om grundskolan. Ibland blev förÀldrarna kanske mera förvirrade av informationen som Rundradion erbjöd.
Lagen om grundskoleförÀndringen i Finland stiftades 1968, men övergÄngen skedde gradvis under 1970-talet. MÄnga förÀldrar och lÀrare var skeptiska nÀr grundskolan introducerades. Med en massiv informationskampanj i tv- och radio ville man skingra oron.
MÄnga förÀldrar var skeptiska nÀr grundskolan introducerades. Programserien "HÀr Àr grundskolan" innehöll tio radioprogram samt en tvÄ timmar direktsÀndning dÀr lyssnarna stÀllde frÄgor till experter i studion.
à r 1975 samlades 35 statsöverhuvud i Helsingfors för den Europeiska samarbets- och sÀkerhetskonferensen. 40 Är senare ordnas en jubileumsutstÀllning om KSSE i Finlandiahuset. Blicka tillbaka pÄ KSSE i Arkivet!
President Urho Kekkonen avgick efter en maratonlÄng karriÀr som president hösten 1981 och Mauno Koivisto eftertrÀdde honom.
PÄ 1980-talet anvÀnde man mÀrkesklÀder, sov i vattensÀngar och gjorde snabba klipp pÄ börsen. Konsumtionen i Finland stegrades. MÀnniskorna blev juppier och köpte brödmaskiner, freestyle, trÄdlösa telefoner och vattensÀngar. Eller var det sÄ?
PÄ den teknologiska fronten tog man stora steg framÄt: det blev vanligt med datamaskiner, mikrovÄgsugnar, hemvideoapparater och elektronikspel.
Kritik riktades mot apparaterna som ansÄgs göra ungdomarna slappa och vÄldsamma pÄ samma gÄng.
1983 kom en ny skrÀmmande sjukdom till Finland: aids. Fallen i Finland var inte sÄ mÄnga men sexuella minoriteter och utomeuropeiska personer fick utstÄ homofobi och rasism.
Flera av de aktivister som kedjade sig fast och protesterade mot miljöförstöring i KoijÀrvi bidrog till att den den gröna rörelsen kom med i politiken. I riksdagsvalet 1983 valdes tvÄ gröna ledamöter in, Kalle KönkkölÀ och Ville Komsi. I riksdagsvalet 1987 fick det Gröna förbundet (senare De gröna) in fyra riksdagsledamöter.
Vissa protesterade mot samhÀllet pÄ annat sÀtt, t.ex. genom performance, som gruppen Homo $ och musik.
Alternativa ungdomar kunde dansa breakdance och lyssna pÄ rap pÄ gatorna, om inte polisen jagade bort dem.
Eller köra runt kvarteren och höra pÄ djÀvulsmusik som i de finlandssvenska smÄstÀderna.
Den finlandssvenska rocken tog sina första stapplande steg pÄ 1980-talet med grupper som inte kom frÄn huvudstadsregionen. Det var bl.a. Ragnar Hare frÄn Jakobstad, Good Evening Manchester frÄn à land och Viktor Hurmio frÄn Evitskog. Svenskfinland fick en ocksÄ en finlandssvensk rapsÄng med PaleÄVilles DuckrÀpp.
Det kalla kriget och rÀdslan för atomkrig fortsatte. Natten till den 26 april 1986 intrÀffade en katastrof som fÄ kunnat förutspÄ. KÀrnkraftverket i Tjernobyl exploderade och moln med radioaktiv strÄlning spred sig Ànda till Norden.
Utanför Finlands grÀnser rasade murarna: Berlinmuren och hela Sovjetunionen. Detta pÄverkade ocksÄ Finlands ekonomi.
1961 byggdes Berlinmuren, som i vÀst kom att bli symbolen för jÀrnridÄn till den socialistiska vÀrlden. Muren delade staden Berlin i tvÄ delar i tjugoÄtta Är.
Moskvakuppen (Àven kallad Augustikuppen) kollapsade pÄ bara tre dagar, 19 till 21 augusti 1991. Men kuppen anses ha ruckat pÄ Sovjetunionens statsskick sÄ mycket att man i dag ser den som avgörande bÄde för nedlÀggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.
Brödköer, bankkris, konkurser och massarbetslöshet syntes i de flesta mÀnniskornas vardag.
OcksÄ vÀrlden började trÀnga sig pÄ, men man tog inte emot invandrare med öppna armar. I Finland sÄg man snett pÄ de somaliska flyktingarna som kom i början av 1990-talet. Somalierna hade flytt undan krig och nöd, men ansÄgs vara levnadsstandardsflyktingar pÄ jakt efter finska pengar och socialskydd.
För unga radikala som inte sÄg pÄ framtiden som sina förÀldrar öppnades nya möjligheter: anti-globalisering och veganism som en protest mot det industrialiserade djuruppfödandet. Dessutom skrÀmde köttet mÄnga i och med BSE och galna ko-sjukan. Kampen för djurens rÀttigheter tog sig uttryck ocksÄ i rÀder mot pÀlsfarmer.
PÄ den teknologiska fronten tog Finland stora steg framÄt; med mobiltelefoner, datorer och internet.
1994 hade Finland, Norge och Sverige ett svÄrt beslut att fatta. Skulle de ta ett steg nÀrmare ett integrerat Europa och gÄ med i EU? Folkomröstningen i Finland hölls den 16 oktober och dÄ röstade folket klart ja till ett medlemskap.
Estonia-katastrofen Àr en av de största olyckorna till havs i fredstid. En tidig morgon, den 28 septemner 1994, förliste Estonia och över 800 mÀnniskor omkom i de kalla höstvattnen nÀra Utö.
NÀr vraket efter Estonia pÄtrÀffades var bogvisiret borta och befann sig lÀngre ifrÄn. Det kom fram att Estonia haft problem med bogvisiret redan som Viking Sally. Fartyget borde inte ha fÄtt köra i öppna farvatten.
Efter Estonia-katastrofen skÀrptes sÀkerheten pÄ fÀrjorna i Norden. Men den nationella sorgen levde kvar hos finlÀndarna lÀnge.
OcksĂ„ andra stora hĂ€ndelser under decenniet syntes i folks kĂ€nsloliv. Reaktionerna pĂ„ t.ex. prinsessan Dianas död, polismorden i Helsingfors och de finska lejonens guld i Globen förvĂ„nade mĂ„nga. Att ocksĂ„ den âtillknĂ€pptaâ finlĂ€ndaren kunde sörja och glĂ€djas och sĂ€tta ljus och blommor pĂ„ gatan.
Allting tycks gÄ i cirklar. NÀr jag tÀnker tillbaka pÄ 2015 och 2016 mÀrker jag mycket som pÄminner om 1990-talet. Och inte det bÀsta frÄn 1990-talet.
Redan nyÄrsnatten mellan 1999 och 2000 bjöd pÄ spÀnning. Man var orolig för att all teknologi inte skulle klara av millennieskiftet. Men katastrofen uteblev.
Socaildemokraten Tarja Halonen blev Finlands första kvinnliga president 2000. Sex Är senare Ätervaldes hon mot Sauli Niinistö frÄn Samlingspartiet.
Nobels fredspris gick för första gÄngen till en finlÀndare president Martti Ahtisaari 2008.
Datateknologin kom att utvecklas otroligt under 00-talet. Den snabba it-teknologin blev viktig dÄ stora hÀndelser sker. Den elfte september 2001 dÄ terrorister flög in i WTC-tornen i New York följde de flesta mÀnniskor Ànnu med nyheten pÄ tv och radio, men nu Àr internet det sjÀlvklara stÀllet att söka nyheter pÄ.
VÀrlden blir globaliserad, men ocksÄ mera tudelad. Det Àr vÀstvÀrlden mot resten av vÀrlden. Hur kan man tala för solidaritet, mot kapitalismen, mot multinationella företag?
Markus Drake har deltagit i mÄnga demonstrationer. 2001 var han i Göteborg pÄ EU-toppmötet för att protestera mot den politiska eliten. Och samma Är kastade han ocksÄ en tÄrta i ansiktet pÄ VÀrldsbankens chef James Wolfensohn.
Vid decenniets slut hade de flesta mÀnniskor ett liv i cybervÀrlden med sociala medier. HÀndelserna vid Myyrmanni, Jokela och Kauhajoki visade att hat, vÄld och ocksÄ kriminalitet dryftas först pÄ nÀtet. Sedan flyttar det över i verkligheten.
Euron, EU:s officiella valuta, togs i bruk elektroniskt 1999 och som sedlar och mynt den 1 januari 2002.
I slutet av decenniet dÄ de flesta europeiska lÀnder hade tagit i bruk euro stod en ekonomisk kris för dörren. Fabriker varslade om uppsÀgningar eller stÀngde helt. Byskolor, sjukhus och bibliotek stÀngdes.
OcksÄ för andra europeiska lÀnder var ekonomin med euron svÄr, i synnerhet Grekland kÀmpar med stora skulder.
Men för finlÀndarna har Ätminstone Eurovisionsschlagerfestivalen i Aten 2006 en guldklang.
Lordi vann överlĂ€gset uttagningen till ESC 2006 med sin "sjung med"-hĂ„rdrock "Hard Rock Hallelujah". MĂ„nga var skeptiska, men i Aten i maj 2006 gick Lordi gick till seger. Hela Finlands folk jublade: Ăntligen!
Riksdagsvalet 2011 blev SannfinlÀndarnas stora skrÀll, med Timo Soinis ord "jytky": partiet fick 19 procent av de avlagda rösterna och 39 mandat i riksdagen. SannfinlÀndarna fick dock inte regeringsposter, utan stannade i opposition.
"Folket har talat", blev Timo Soinis mantra.
Fyra Är senare, 2015, fortsatte skrÀllen. Och dÄ kom SannfinlÀndarna med i regeringen, tillsammans med Centern och Samlingspartiet. Timo Soini blev utrikesminister, Juha SipilÀ (Centern) statsminister och Alexander Stubb (senare Petteri Orpo) som finansminister.
Den blivande regeringen Àr inte intresserad av att dela pÄ flyktingbördan mer Àn hittills och den skÀr i bistÄndsanslagen. EU-linjen förblir i stort sett oförÀndrad. Under regeringsperioden görs ocksÄ en utredning om vad ett Natomedlemskap skulle innebÀra för Finland.
Fria öppettider, lÀgre bilskatt, starköl till matbutiken och skÀrpt flyktingpolitik. Juha SipilÀs regering kan skÄla ocksÄ för att vÄrden bolagiseras. Statsvetare ger regeringen bÄde ris och ros inför ettÄrsdagen.
I maj 2015 fick Finland en ny regering med Juha SipilÀ (C) som statsminister. Nu har redan fyra ministrar bytts ut.
Den europeiska immigrationspolitiken har under den senaste Ären bestÄtt av grÀnskontroller och visumkrav. MÀn, kvinnor och barn har mist livet i sina försök att nÄ Europa sjövÀgen över Medelhavet. MÀnniskor i behov av skydd har inga lagliga vÀgar att ta sig till EU. Och nÀr den lagliga invandringen minskar ökar bÄtflyktingarna.
Jessica Stolzmann har gjort ett reportage om Wilfred som flydde frÄn Marocko i en liten gummibÄt och nu befinner sig i Finland.Vad borde man i EU göra för flyktingströmmen som gör Medelhavet till en gravgÄrd?
Hösten 2015 kom flyktingkrisen att beröra ocksÄ Finland. I synnerhet kom flyktingar frÄn Syrien och Irak.
Rasistiska medborgargarden, mÀnniskomurar i TorneÄ, SipilÀs hus i Kempele och kritiserade utvisningar har dryftats i bevakningen av Finlands flykting- och immigrationspolitik det senaste Äret.
MÄnga talar om ett hÄrdnande klimat i Europa och Finland pÄ 2000-talet, med högervindar och xenofobi. Rasismen i Finland har blivit vardagsmat. Det vittnar Daniela Caldararu och 12-Äriga Rebecka Holm om.
"Madam har vunnit", sade gentlemannen Sauli Niinistö efter presidentvalet 2006 dÄ sittande presidenten Tarja Halonen blev omvald. President Tarja Halonen höll sin sista sjÀlvstÀndighetsbal den 6 december 2011.
Dit kom bland annat Peter Vesterbacka vars företag Rovio gjort strÄlande framgÄngar med sitt mobila spel Angry Birds. Dagen till Àra har hans fru fÄtt klÀ upp sig i en Angry Birds-klÀnning.
Men 2012 Àr det Sauli Niinistö sjÀlv som flyttar in till Talludden som Finlands president.
Diskussionskulturen pÄ internet genomgÄr en omvÀlvande förÀndring. All samhÀllsdebatt flyttar ut pÄ nÀtet. Men dÄ uppstÄr ocksÄ problem i form av nÀtkrÀnkningar. PÄhoppen har blivit bÄde synligare och obehagligare. Hatpratet riktar sig mot olika etniska, religiösa, köns-, och sprÄkgrupper. OcksÄ politiker och forskare fÄr ta nÀthat emot sig.
Juridiken hÀnger inte med i utvecklingen, vilket skapar stora grÄa zoner.
NÀr Musikhuset i Helsingfors planerades vÀcktes frÄgan vad man skulle göra med jÀrnvÀgens gamla rödtegelmagasin framför Riksdagshuset. I maj 2006 brann magasinen ned, och nu Àr Musikhuset fÀrdigt.
De finlÀndska hockeylejonens glada och överförfriskade hemkomst och spritintaget pÄ guldfesten pÄ Salutorget efter VM i ishockey 2011 fick mÄnga att höja pÄ ögonbrynen. MÄste en överdriven alkoholkonsumtion verkligen höra ihop med VM-guld?
PÄ à land hittade man urgammal, god champagne i ett vrak. Och i Finland följde man kronprinsessan Victoria och prins Daniel; deras Finlandsbesök, bröllop och lilla prinsessan Estelles födelse.
IT-teknologin och spelindustrin gick framÄt med sÄdana företag som Rovio och Supercell, medan Nokias mobilindustri dalade och till sist sÄldes till Microsoft.
Klimatet över hela vÄrt klot och i lilla Finland diskuterades, hÀftiga stormar, ÄskvÀder och temperaturskillnaderna. Klimatet pÄverkas av koldioxidutslÀppen och den globala uppvÀrmningen.
Men Dora pÄ Lammholm lever som man alltid har levt i den à bolÀndska skÀrgÄrden.
Yle Arenans egen Finland 100-kanal för oss med hjÀlp av arkivmaterial pÄ en nostalgiresa genom det 100-Äriga Finland. Hur har Finland byggts upp, hur har dess miljöer, kultur och medborgare förÀndrats genom Ärtiondena? PÄ kanalen samlas ocksÄ jubileumÄrets viktigaste program.
SjÀlvstÀndighetsdagen innebÀr för mÄnga en kombination av stillhet, vördnad och festligheter. Presidentens direktsÀnda sjÀlvstÀndighetsmottagning toppar tv-tittarstatistiken Är efter Är, pÄ hjÀltegravarna tÀnds mÀngder av ljus och den blÄvita flaggan vajar i vinden (eller stormen).
Vad tycker Nicke och Magnus att Àr den lÀmpligaste balansen mellan vördnad och glam en dag som denna?
- Jag landar nÄgonstans pÄ mitten av skalan, sÀger Nicke. Det beror helt pÄ ifall jag blivit bjuden pÄ en fest, alternativt om jag stÀller till med fest sjÀlv. DÄ kan det bli semi-glammigt, inte för mycket, mÄste vara trogen mina rötter som bondson. Annars Àr det slow-tv som gÀller, tusen mÀnniskor som köar för att fÄ skaka hand. Flera timmar av stillasittande vördnad i tv-soffan.
Magnus Àr inne pÄ samma linje.
-SjÀlvstÀndigheten Àr en dag dÄ man ska blicka bakÄt med vördnad och blicka framÄt tillsammans med vÀnner och teven i en festlig miljö.
Uppdaterad nationalsÄng och skvaller frÄn slottet
BÄda herrarna ser fram emot att fira sjÀlvstÀndighetsdagen i arbetets tecken, dock Àr de glada över att hinna bÀnka sig i tv-soffan direkt efter förfesten.
- Sen ser familjen pÄ stiliga balklÀnningar och eleganta och sirliga frackar tillsammans, det Àr ett mÄste! tycker Magnus.
Under förfesten fÄr vi bland annat höra en intervju med krigsveteranen Levi Backholm, som faktiskt Àr lika gammal som Finland, 99 Är, och har tolv barn, 38 barnbarn, 49 barnbarnsbarn och ett barnbarnsbarnbarn
Musikproducenten Janne Hyöty fÄr i uppdrag att ge nationalsÄngen en uppdatering. Hör slutresultatet, som bland annat inkluderar trendiga 80-talssynthar.
SÀndningen gÀstas ocksÄ av komikern Alfred Backa, aktuell med en pinfÀrsk bok om Finlands historia.
Modeexpert Pia-Maria Lehtola och mingelreportarna Katja Johansson och Janne Grönroos sliter sig frÄn balförberedelserna för att titta in pÄ förfesten.
Förfest I Yle Vega och pÄ svenska.yle fi frÄn kl 15.03
Saara Aalto Àr pÄ blixtvisit i Helsingfors inför finalen i brittiska X Factor. Se hennes upptrÀdande pÄ Senatstorget direkt med start klockan 18:55.
PÄ Senatstorget ryms 30 000 mÀnniskor, trots att Tomasmarknaden pÄgÄr. Arrangörerna för spelningen uppskattar att ungefÀr 3000 mÀnniskor kommer pÄ plats.
- Vi hoppas att det kommer fler Àn uppskattat. Hela Finland hoppas sÀkert att vi kan visa att vi stÄr bakom Saara Aalto. Det Àr sÄ fint att en finlÀndare klarar sig i tÀvlingar ute i vÀrlden, sÀger evenemangets kontaktperson Liisa MarjomÀki till Yle.
Ăndringar i trafiken
Spelningen, som filmas för X Factor och Àr gratis för publiken, orsakar vissa Àndringar i trafiken i centrala Helsingfors. SpÄrvagnslinjerna 1A, 7A och 7B gÄr pÄ undantagsrutt med start klockan 18:30 och ÄtergÄr till ordinarie rutt ungefÀr 19:45.
De som rör sig med linjerna 2, 4 och 5 ska förbereda sig pÄ förseningar i tidtabellen, meddelar HRT.
Alla finalister besöker sina hemorter under veckan för att filma material till finalen. Aalto Àr hemma frÄn UleÄsalo men pÄ grund av den knappa tidtabellen valde produktionsteamet Helsingfors.
I uppsÀttningen flyter fiktion och biografi samman till en brokig helhet.
Houllebecq! i regi av Anders Carlsson, Àr ett försök att komma in under huden pÄ en författare som med sina böcker och uttalanden provocerar, utmanar och lÀmnar fÄ oberörda.
Michel Houellebecq - den franska samtidslitteraturens största misantrop - vÀjer inte för att ta upp Àmnen som andra tassar runt men han Àr ocksÄ en författare som Àr hal som en Äl.
Var har vi honom? Hur ska vi förstĂ„ honom? Vissa lĂ€ser honom som en amoralisk provokatör som gĂ„r nyfascisternas Ă€renden. Andra hyllar honom som en konsekvent moralist. Ăr han en kvinnohatare, en misantropisk sanningsĂ€gare som luftar det som andra bara tĂ€nker?
KritikerkĂ„ren â inte sĂ€llan med ledande manliga skribenter i spetsen â brukar hylla honom för att hans Ă€rlighet och klarsyn. MĂ„nga pĂ„stĂ„r att han absolut bör lĂ€sas eftersom han skriver tĂ€nkvĂ€rt och skoningslöst om politik, religion, missförhĂ„llanden i dagens Frankrike och Europa. Satir skriker nĂ„gon. En spark mot etablissemanget sĂ€ger en annan.
Hans kvinnoförakt och pÄ senare tid ocksÄ islamofobi viftas bort eller lindas in i resonemang om det ska förstÄs som vÀstvÀrldens sönderfall eller blott och bart som djuriska drifter.
Samma roman i olika tappningar
I mĂ„ngt och mycket skriver han samma roman om och om igen med samma huvudperson och med samma budskap. De handlar om en ensam fransman utan sexliv som alienerad gĂ„r omkring i vĂ€rlden. Detta manliga jag tar Freuds âVantrivs i kulturenâ till en ny nivĂ„. Hans största dilemma Ă€r hur han ska fĂ„ sex med olika vackra damer. Han skĂ€ms för att han Ă€r sĂ„ ful och oattraktiv.
Olika romaner kommer med olika lösningar pĂ„ just det problemet. Ăn Ă€r det institutionaliserad sexturism som Ă€r lösningen, Ă€n Ă€r swingerklubbar och orgier.
Ilja Lehtinen (studeranden i dramaturgi) har i förestÀllningen tagit fasta pÄ den oupplösliga triangeln makt-begÀr- sex för att levandegöra texterna och Houellebecqs liv men mÀrkligt nog utan att diskutera eller problematisera innehÄllet.
Den sexuella frustrationen Ängar frÄn scenen i olika tappningar och scener tillsammans med ett uttalat kvinnoförakt bÄde mot kvinnors kropp, kön, ja sjÀlva vara i vÀrlden. HÀr fÄr vi veta hur thailÀndskor ska knullas, hÀr fÄr vi veta att bara unga, vackra kvinnor har nÄgot som helst vÀrde pÄ den sexuella marknaden (observera ordvalet marknad) och sÄ vidare.
För hÀr stereotypiseras ju inte bara kvinnor utan i ocksÄ mÀn. BÀgge reduceras till sina könsorgan i en hÄrd, cynisk, galen vÀrld. MÀnnen i sin jakt pÄ sexuell tillfredstÀllelse och kvinnor som kött, reducerade till kropp.
KaraktÀrerna Àr sÄ fastcementerade i den sexuella ordningen, sÄ att det enda som finns kvar Àr ensamhet, cynism, rop och lÀngtan.
MÀnnen i sin tur Àr i de alla flesta fall cyniska och hÀrdade i jakten pÄ sexuell tillfredstÀllelse. Kvinnorna naturligtvis reducerade till kropp som vÀrderas efter Älder och utseende, sitter fast i ett modernistiskt kÀrleksideal. BÀgge parter Àr lika ensamma.
Det hÀr torde inte vara nya berÀttelser utan just dessa har vi hört till lust och leda under minst de senaste 500 Ären.
NÄgonting sÀger mig ocksÄ att det hÀr faktiskt inte ens handlar om Houellebecqs författarskap utan snarare om en vilja att provocera för provocerandets skull i form av kvinnohat, som mest fÄr en fadd eftersmak.
NÄvÀl. Det lyckas inte sÀrskilt vÀl, för sex som konst Àr det minst provocerade idag.
Houellebecq! frÄn vÀnster: Paul Olin, Kristofer Gummerus, Sannah NedergÄrd, Wilhelm Enckell, Tuuli HeinonenFrÄn pjÀsen Houellebecq! frÄn vÀnster skÄdespelarna Paul Olin, Kristofer Gummerus, Sannah NedergÄrd, Wilhelm Enckell, Tuuli Heinonen pÄ ett lakan. Bild: Tani Simbergteater (konstarter)
Bortser frÄn Houellebecqs sena produktion
Dessutom missar man mycket av Houellebeques syn pĂ„ islam, invandring och Europa idag dĂ„ man i förestĂ€llningen helt och hĂ„llet valt att inte ta upp Houellebequs förhĂ„llning till islam, som han bland annat lyfter fram i sin senaste roman âUnderkastelseâ.
Houellebecq! Àr förvisso en snygg förestÀllning. Tidsandan flödar över scenen i form av kitschiga kostymer med sextiotalsstuk, musiken ger en rÄ, skitig stÀmning, likasÄ scenografi och ljussÀttning.
MĂ€nniskan â bĂ„de mĂ€n och kvinnor â Ă€r inte bĂ€ttre Ă€n hundarna pĂ„ scenen med sina djuriska drifter och allt handlar om sex eller snarare frĂ„nvaro sex. Referenserna till böckerna Ă€r mĂ„nga men oftast betydelsebĂ€rande bara om man redan har lĂ€st dem.
UppsÀttningen fokuserar pÄ texter frÄn Konkurrens till döds, Plattform, Refug och Att dö i kombination men biografiska fakta. HÀr trÀffar vi karaktÀrer frÄn hans böcker som vÀvs samman med biografiska fakta. Inte minst trÀffar vi Houlluebecq i olika varianter pÄ samma tema: som bebis övergiven av sin mamma, ung tjÀnstman som blir ratad av flickorna, uppgiven, trött författare, som sÀger sig berÀtta om Europa idag.
Summa summarum. Det Àr inte roligt att vara en sexuellt frusterad Michel Houellebecq i Frankrike och det ska han minsann lÄta andra veta. TyvÀrr lÀr vi inte alls kÀnna honom via den hÀr uppsÀttningen. PÄ slutet ramlar hans portrÀtt ned frÄn vÀggen med ett brak.
Det hade varit intressant att t fÄ veta vad som hÀnder i Houellebecqs liv och samtid efter orgasmerna, i ett post-sexuellt Europa. Det om nÄgot Àr radikalt och samhÀllskritiskt.
Sedan Är 1948 har den första och sista versen av Johan Ludvig Runebergs dikt VÄrt land varit vÄr nationalsÄng. Fredrik Pacius tonsatte den, och Akademiska sÄngföreningen stod för uruppförandet den 13 maj 1848 pÄ GumtÀkts Àng.
Men hur skulle vÄr nationalsÄng lÄta om man spelade in den med lite modernare influenser? En uppfrÀschning, helt enkelt.
BÀst att anlita experten sjÀlv
Vi bestÀmde oss för att ge uppdraget till en som verkligen kan sÄdant hÀr, musikproducenten Janne Hyöty.
- Jaa, först nÀr ni ringde undrade jag nog vad det skulle bli av det hela, för det hÀr Àr ju inte vÀrlden lÀttaste lÄt att göra i modern version, konstaterar Hyöty.
Men sÄ slog han sig ÀndÄ ner i studion och utövade musik-magi. Med pump, duckningar och trendig 80-talssynth.
Slutresultatet kan du höra i klippet hÀr ovan! Vad tycks?
âSluta aldrig att drömmaâ var ett av Saara Aaltos budskap till folkmassan som trotsat kylan för att se henne upptrĂ€da.
â Jag tror att hon vinner, sĂ€ger nittonĂ„riga Eerika Salmikannas som tagit sig frĂ„n Jokela för att vĂ€lkomna X Factor-finalisten.
â Vi Ă€r hĂ€r för att fira henne. Saara Ă€r en bra bild utĂ„t för Finland â hon visar att vi ocksĂ„ kan hĂ€r, sĂ€ger kompisen Jenna Kauppinen frĂ„n Tuusula.
frÄn vÀnster: Kauppinen och SalmikannasSaara Aalto-fansen Eerika Salmikannas och Jenna KauppinenBild: Jonas Forsbacka, Ylefans,Fans,Saara Aalto,Senatstorget,X-factor
Saaras sak Àr vÄr
Under kvĂ€llen sjöng Aalto bland annat Sias lĂ„t âChandelierâ, âLet it goâ frĂ„n Frozen och lĂ„ten âNo Fearâ.
Folk i alla Äldrar slöt upp i folkmassan under kvÀllen. PÄ hÄll syntes massvis av planscher, banderoller, mobiltelefonlampor och flaggor.
â Jag fick höra att de aldrig har sett en sĂ„ hĂ€r hĂ€rlig âhomecomingâ tidigare. Tack för allt stöd och alla fina meddelanden jag fĂ„tt, sa Aalto under sin konsert.
Saara Aalto trÀffar den finlÀndska publiken pÄ Senatstorget i HelsingforsBild: Jonas Forsbacka, YleSaara Aalto,Senatstorget,X-factor
PÄkostat pÄdrag
Domkyrkans stentrappa liknade mer en inspelningsplats Àn en regelrÀtt konsertscen.
Runtomkring huvudpersonen Aalto fanns massor av filmkameror, journalister och ett stort tv-team frÄn Storbritannien.
Under Aaltos framtrÀdande smÀllde fyrverkerier och publiken uppmanades att jubla och höja sina skyltar med Aaltos namn pÄ.
X Factors programledare Dermot O'Leary var med under konserten och passade pÄ att hÀlsa pÄ den finska publiken.
Folkvimlet pÄ Senatstorget den 5.12 som lyssnade pÄ Saara Aaltos konsertBild: Jonas Forsbacka, YleSaara Aalto,Senatstorget
â Tack Finland för att ni har gett oss Saara, ropade OâLeary och möttes av stort jubel.
â Det Ă€r vĂ€ldigt kallt hĂ€r men jag kĂ€nner er vĂ€rme, tröstade programledaren.
I kulisserna fanns ocksĂ„ en annan kĂ€ndis â den finska glamrockaren Michael Monroe var pĂ„ plats för att visa sitt stöd.
â Saara Ă€r bĂ€st av alla i tĂ€vlingen, man kan inte sĂ€ga nĂ„got negativt om henne. Hon Ă€r en Ă€ngel, sĂ€ger Monroe.
Michael Monroe om Saara Aalto "hon Àr en Àngel!"Michael Monroe Bild: Jonas Forsbacka, YleMichael Monroe
Choklad Ă„t artisten
Det Àr bara nÄgra dagar kvar tills artisten Aalto tÀvlar i finalen av den brittiska sÄngtÀvlingen X Factor.
â Att det gĂ„r bra för Saara Aalto, som finsk artist utomlands, Ă€r viktigt för oss, sĂ€ger Pauli KymĂ€rainen.
KymÀrainen hade med sig finsk choklad till konserten som han ocksÄ lyckades bjuda Ät kvÀllens huvudperson nÀr hon gick förbi publiken för att hÀlsa.
â Det Ă€r otroligt att vi alla kan samlas hĂ€r pĂ„ det hĂ€r viset, sĂ€ger han.
Pauli KymÀrainen ville bjuda choklad Ät Saara AaltoPauli KymÀrainen ville bjuda choklad Ät Saara AaltoBild: Jonas Forsbacka, YleKonsert,Saara Aalto,Senatstorget
Finalisterna i den brittiska sĂ„ngtĂ€vlingen Ă€r hemskickade till respektive hemland för att spela in material till ett âhomecomingâ-avsnitt inför finalen som Ă€r i Wembley-arenan i London.
Om du missade Saara Aalto upptrÀda pÄ Senatstorget kan du i stÀllet se Saara upptrÀda pÄ lördag och söndag klockan 22 finsk tid.
Det finns en stor efterfrÄgan pÄ böcker för den sÄ kallade slukarÄldern sisÄdÀr 9 till 12 Är och hÀr fÄr du tips pÄ tre av höstens böcker. Alla tre Àr ganska olika men passar för bÄde för pojkar och flickor.
En empatisk och klok tioÄring
Ăven pojkar kan vara nyfikna pĂ„ vad som rör sig i en flickas huvud. Pinsamt och livsviktigt Yokos nattbok heter den andra delen i Annika Sandelins bok om flickan Yoko som skriver dagbok om nĂ€tterna. Hon har redan fyllt ett skrivblock; Yokos nattbok (2014) och nu fortsĂ€tter hon med nĂ€sta skrivblock. Linda Bondestam har illustrerat berĂ€ttelsen med vinjettartade teckningar som stöder berĂ€ttelsen pĂ„ ett sympatiskt vis.
I början fÄr vi veta vilka som Àr de viktiga personerna i Yokos liv, sÄ den andra nattboken gÄr alldeles utmÀrkt att lÀsa fristÄende.
Kompisen som pÄstÄr att hon Àr köpt
Yoko har en dominerande vÀninna, Anna, som Àr adopterad. NÀr hon fÄr veta att hennes förÀldrar vÀntar ett biologiskt barn blir hon rasande. Yoko tvingas lova att hon ingenting berÀttar, trots att de vuxna undrar vad som hÀnt. Det hÀr en typisk bild av hur vÀninnelojaliteten kan vara tung i en viss Älder.
Andra aspekter i den förpubertala tillvaron Àr att vara hemligt kÀr i nÄgon, men för blyg för att tala om det. Det pinsammaste av allt Àr nÀr nÄgon annan avslöjar det. Annika Sandelin Àr uppmÀrksam pÄ de psykologiska aspekterna av att knyckvis utvecklas frÄn barn till ungdom. Hur det sker i olika takt och hur dynamiken i klassen Àndrar allteftersom vÀnnernas intressen skiftar.
Farfar i fara
Yokos farfar fÄr en stroke och alla pÄminns om livets sÄrbarhet. Men hans make Harry slösar med en kÀrlek som övertygar alla som tvivlat pÄ förhÄllandet. Det Àr en av de saker som gÄr frÄn pinsamt till coolt.
Medan Yokos mamma som fortfarande behandlar sin dotter som ett barn, i all vÀlmening, framstÄr som dödligt pinsam. Det duger inte lÀngre med skattjakter pÄ födelsedagskalaset, inte nÀr risken finns att klasskamraterna ska tycka det Àr barnsligt.
KĂ€nslig huvudperson
Speciellt slÄs jag av Yokos uppmÀrksamhet och goda vilja. Hon Àr en mycket sympatisk person som skulle vara en god vÀn för vilken lÀsare som helst. Det Àr lÀtt att ta del av hennes oro för utanförskap och blyghet inför sexualitet och annat som hör vuxenlivet till.
Hon lever i en vÀlvillig och varm familj som trivs tillsammans. De trivs faktiskt sÄ bra att de klarar en sommar halvt isolerade pÄ en ö utan bekvÀmligheter medan huset de bor i rörsaneras. NÀr sommaren Àr slut skulle Yoko helst stanna kvar. Familjens kÀrleksfulla famn lockar alltmedan ungdomstidens krav kÀnns lite skrÀmmande. Det Àr en situation de flesta tÀnkande och kÀnnande elvaÄringar kan kÀnna igen sig i.
pÀrmen till Yvonne Hoffmans bok I Kungens tjÀnstBild: Scriptumi kungens tjÀnst,Yvonne Hoffman
PÄ Àventyr i historiens vÀndpunkter
Yvonne Hoffman tar i I kungens tjÀnst lÀsaren med pÄ ett historiskt Àventyr i berÀttelsen om Jöns som varit fÄnge hos Tsaren under Stora ofreden och nu tillsammans med sin vÀn Lisen ÄtervÀnder till Finland. BerÀttelsen om Jöns och Lisen Àr en fristÄende fortsÀttning pÄ FÄnge hos Tsaren.
PÄ sÀtt och vis kan man ocksÄ sÀga att de tidigare böckerna om Erik och Emma som hamnar i förgÄngen tid tack vare ett rött bokmÀrke hör till samma serie. Men medan Emma och Erik i Det röda bokmÀrket och senare i Tsarens galejor vill Äterkomma till vÄr tid frÄn Är 1714 sÄ hör Jöns till den tiden.
Oroliga tider i Svea rike
Det ger Yvonne Hoffman en möjlighet att koncentrera sig pĂ„ de Ă€ventyr som historien bjuder. Tiden Ă€r alltsĂ„ Stora ofreden 1713 â 1721 nĂ€r ryssarna ockuperade den finska rikshalvan under Stora nordiska kriget. VĂ€garna Ă€r farliga. Den man möter kan vara en fiende eller en vĂ„ldsam landsstrykare.
NĂ€r Lisen Ă„terbördas till hemmet i Hankmo Ă€r glĂ€djen stor för alla de andra som förts ivĂ€g av kosackerna har blivit pĂ„ den vĂ€gen. Men Jöns vill veta hur det Ă€r med hans mamma och smĂ„syskon som ju inte vet att han Ă€r vid liv. Fast sedan kommer andra Ă€ventyr i vĂ€gen för det besöketâŠ
ApostlahÀstarna var fÀrdmedlet
För en nutida lÀsare Àr det hisnande att tÀnka sig att alla pÄ den tiden tog sig fram till fots eller med hÀst. Att det som idag tar nÄgra timmar dÄ kunde ta veckor och att den resande var beroende av att vÀnliga mÀnniskor gav husrum eller tak över huvudet i en lada och kanske mat. Annars var det skogen som gav skydd. Finland pÄ 1700-talet var dessutom ett bergigt och svÄrforcerat land.
Pojke i krigets malström
Hoffman Ă€r noga med de historiska detaljerna och tar sig friheter i berĂ€ttelsen dĂ€r det behövs. Ett mysterium kring en skatt som grĂ€vts med för att plundrare inte ska komma Ă„t den tvingar Jöns att fly till huvudstaden Stockholm. DĂ€r fĂ„r han erbjudandet att delta i Karl den XII:s krigstĂ„g mot Norge. Ăven om det Ă€r i egenskap av stövelputsare sĂ„ dras han snabbt in i de dramatiska hĂ€ndelserna.
Gustav Cederström: Karl den tolvtes likfÀrdBild: Creative Commonsgustav cederström: karl xii:s likfÀrd
Att krigarkungen blev övermodig och fÀlttÄget ett nederlag vet vi som sett Gustav Cederströms tavla frÄn 1878. PÄ samma sÀtt som Cederström i tavlan tagit sig friheter (kungen bars enligt uppgift i kista, inte öppet) har Àven Hoffman skrivit sin version av hur det kan ha gÄtt till vid belÀgringen av Fredrikstens fÀstning Är 1718.
BerĂ€ttelsen Ă€r spĂ€nnande och hĂ„ller god marschfart. Jöns Ă€r en sympatisk huvudperson som engagerar lĂ€saren. Ăverhuvudtaget Ă€r I kungens tjĂ€nst en riktigt intressant och vĂ€lskriven historia. Jag kan mycket vĂ€l tĂ€nka mig att det finns mĂ„nga barn- och ungdomar som gillar kombinationen av historisk tid och Ă€ventyr. Det hade jag sjĂ€lv gjort. Nu fĂ„r vi hoppas att Jöns Ă„terser sin familj i nĂ€sta Ă€ventyr.
pÀrmen till Den fantastiske AlfredoBild: Schildts & Söderströmsden fantastiske alfredo,joanna vikström eklöv,malin klingenberg
PensionÀrsmakten pÄ solsemester
I den fjÀrde boken om PensionÀrsmakten, Den fantastiske Alfredo, möter vi gamla bekanta frÄn tidigare. Den hÀr gÄngen har Malin Klingenberg tagit berÀttelsen till en ny miljö. Patrik och Irene Äker till Kanarieöarna med Irenes mamma och Patriks farmor. Det Àr samma farmor som tidigare visade sig vara en agent för det hemliga sÀllskapet PensionÀrsmakten. Det Àr ett sÀllskap som Àr Àgnar sig Ät att bekÀmpa skurkar.
Ăven andra medlemmar ur PensionĂ€rsmakten följer med pĂ„ resan, bland annat ordföranden Bengta -Louise af PĂ€rlemor som Ă€ven passat pĂ„ att ta med sig sina medaljer och ordnar. Kring dem blir det en viss uppstĂ„ndelse ska det visa sig.
Semester frÄn skurkar?
Men innan det kan sÀllskapet njuta av ett av Europas största nöjesfÀlt och vÀrmen kring poolkanten. Allt Àr upplagt för en lugn semester. Men sÄ blir det ju sÄklart inte, för skurkar finns det ju överallt om man har ögon för det.
Irenes pappa Àrke-skurken Bi-keps som borde sitta sÀkert i fÀngelse dyker upp med sitt gÀng, men bara pÄ semester Àven de. Den semestern fÄr sig en törn nÀr den fantastiske Alfredo dyker upp omgiven av beundrande blickar. Upplagt för avundsjuka och skurkstreck, alltsÄ.
Farsartade vÀndningar
Malin Klingenberg skriver flyhÀnt, nÀstan för flyhÀnt. Komplikationer i intrigen tar hon med en klackspark. Stilen kunde sÀgas vara fars för unga. Jag kan riktigt höra dörrarna smÀlla nÀr alla som har Àrende till nÄgon annans hotellrum smyger runt. Fast den hÀr gÄngen Àr det inte romantiska intriger som gÀller utan det Àr glittrande guld och epÄletter som lockar och redan stulet gods som tas tillvara. Joanna Vikström Eklövs illustrationer med sin svÀngiga linjeföring följer fint Klingenbergs text.
Finlands 100-Ärsjubileum syns stort i Yles utbud 2017. Bekanta dig med festligheterna och de bÀsta bitarna ur utbudet för 100-Äriga Finland tillsammans med oss.
Finland 100 - öppningsceremoni
JubileumsÄret för det sjÀlvstÀndiga Finland inleds direkt pÄ nyÄrsafton i republikens hjÀrta, vid Tölöviken i Helsingfors. PÄ festen inför det nya Ärhundradet Àntrar toppartister scenen och MannerheimvÀgen förvandlas till ett stort dansgolv. Den tre timmar lÄnga, direktsÀnda konserten pÄ Medborgartorget i Helsingfors bjuder bland annat pÄ Robin, Alma, Lauri TÀhkÀ, Paula Koivuniemi, Tiisu och Darude. Festen kulminerar vid midnatt och bjuder in alla finlÀndare med vÀnner att dansa och sjunga in landet i det nya Ärhundradet.
Finland 100 - öppningsceremoni i Yle TV1, Yle Radio Suomi och pÄ Yle Arenan 31.12.2016 med start kl. 22
Kanalen Suomi Finland 100 pÄ Yle Arenan
Yle Arenans egen Finland 100-kanal för oss med hjÀlp av arkivmaterial pÄ en nostalgiresa genom det 100-Äriga Finland. Hur har Finland byggts upp, hur har dess miljöer, kultur och medborgare förÀndrats genom Ärtiondena? PÄ kanalen samlas ocksÄ jubileumÄrets viktigaste program.
Sidhuvud för Suomi Finland 100 pÄ ArenanBild: YleFinland 100,suomi 100 -kanava,Yle Arenan
MeidÀn maamme -vÄrt land
En unik programserie dÀr hela Finland och dess fantastiska natur presenteras frÄn luften. BerÀttarstilen Àr pÄ samma gÄng avskalad och effektfull, med flygbilder tagna frÄn helikopter och en lugn rytm i Àkta slow-tv-anda.
Programserien VÄrt land visar Finland i hela sin prakt: de somrigt gröna och vintrigt karga lappska fjÀllen, de vidstrÀckta österbottniska slÀtterna, insjölandskapen i öster, skÀrgÄrden och kustremsan samt olika stÀder och livet i dem.
Yle TV1 och Yle Arenan med start 9.1.2017
Bilder ur serien MeidÀn maamme - vÄrt land
Oi maamme!
Yle öppnar sina arkiv och ger publiken och professionella konstnÀrer tillgÄng till Lii-Filmi Oy:s underhÄllande filmöversikter frÄn gÄngna Ärtionden. Alla finlÀndare bjuds in att göra nya kortfilmer och videokonst av arkivfilmerna!
Av de tittarvideor som skickas in sammanstÀlls utstÀllningar som visas pÄ konstmuseer, och runt om i Finland ordnas videoworkshoppar kring temat Oi maamme!. De bÀsta videorna visas i en programserie pÄ Yle Teema hösten 2017.
Arkiven öppnas pÄ webbplatsen Oi maamme! den 28.2.2017. Samma dag öppnas ocksÄ den första Oi maamme!-utstÀllningen pÄ Museet för nutidskonst Kiasma.
Oi maamme! bjuder in alla att göra egna kortfilmer.Kollage av bilder med koppling till webbsatsningen Oi maamme!Bild: Yle / SammanstÀllt av Harto HÀnninenFinland 100,Lii-Filmi Ab,oi maamme,oi maamme!
Drama frÄn maktens centrum
Hemmasalongen: Presidenten
Presidenten Àr en ny inhemsk dramaserie dÀr vi fÄr följa toppolitiken och vad som hÀnder i maktens korridorer. Vad hÀnder nÀr en reformator utifrÄn tar över den politiska ledningen i Finland? Serien börjar Är 2018 dÄ den framgÄngsrike affÀrsmannen Henri Talvio (Samuli Edelmann) vÀljs till republikens president i Finland. Talvio Àr kÀnd för sitt förbehÄllslösa sÀtt. Det Àr alltsÄ inte att undra pÄ att medierna talar om en brÄkstake till president och en ÄtergÄng till Kekkonentiden.
Bild ur dramadokumentÀren SeitsemÀntoista som sÀnds pÄ Yle hösten 2017.Bild ur dramadokumentÀren seitsemÀntoista som sÀnds pÄ Yle hösten 2017.Bild: Yle / Jussi NahkuriFinland 100,seitsemÀntoista
SeitsemÀntoista
(Svenskt namn inte Ànnu fastslaget)
SeitsemÀntoista Àr en dramadokumentÀr om det revolutionsprÀglade sjÀlvstÀndighetsÄret som det tedde sig för de tvÄ unga flickorna Iita och Olivia samt en till makten trÀdande politiker. Denna serie i tre delar skildrar vad som hÀnder nÀr tilliten brister och inte kan ÄterupprÀttas. Den berÀttar om hur enkelt vi glider över till motsatta sidor, trots att vÄra mÄl och ambitioner Àr desamma.
Iitas och Olivias berÀttelse kan ocksÄ följas pÄ webben.
Serien sÀnds hösten 2017.
Bilden av ett idrottstokigt folk
Urheilu-Suomi och Sadan vuoden urheilu-uutiset
(Svenskt namn inte Ànnu fastslaget)
I denna dokumentÀrserie i 10 delar, som fortsÀtter i samma stil som de populÀra och prisbelönade serierna Rock-Suomi, Schlager-Finland och Klassiskt Finland, gÄr vi igenom Finlands idrottshistoria och idrottens betydelse för det finska folket. BerÀttelser om hur idrotten har format Finland.
De största ögonblicken, de största namnen, de största kÀnslorna. DokumentÀrserien berÀttar historien om Finland och finlÀndarna genom idrotten och i serien intervjuas över hundra av de viktigaste namnen inom idrotten.
Urheilu-Suomi sÀnds hösten 2017.
PÄ sin webbplats erbjuder Yle Urheilu ur finlÀndskt perspektiv viktiga, intressanta och fÀngslande sportnyheter dag för dag frÄn hela Finlands sjÀlvstÀndighetstid. Sadan vuoden urheilu-uutiset tar besökaren pÄ en nostalgitripp till de största ögonblicken i idrottens historia, fÀngslande detaljer och oförglömliga upplevelser. PÄ webbplatsen finns det utöver nyheter Àven video- och audioklipp frÄn den finlÀndska idrottens historia.
Webbplatsen öppnas 1 januari 2017
DokumentÀrer om den finlÀndska identiteten
Finland Àr finskt
De populÀra serierna Finland Àr svenskt och Finland Àr ryskt fÄr i april en av mÄnga efterlÀngtad fortsÀttning i tv med den sista delen, Finland Àr finskt, i trilogin som rotar i mysteriet med den finlÀndska identiteten. Serien begrundar om det finns ett mÄtt pÄ finlÀndskhet: mÄste man citera OkÀnd soldat, Äka skidor som ett proffs och lÀgga Àggsmör pÄ sin karelska pirog? Eller rÀcker det att Finland kÀnns som hemma? ProgramvÀrden Juhani SeppÀnen tar pÄ sitt bekanta sÀtt med tittarna pÄ en resa till den finlÀndska identiteten genom förundran, fakta och ny information.
Juhani SepppÀnen leder serien Finland Àr finskt.Juhani SepppÀnen leder serien Finland Àr finskt.Bild: YleFinland 100,finland Àr finskt,Juhani SeppÀnen,Yle TV1
Yle TV1 och Yle Arenan fr.o.m. 4.4.2017
Suomen itsenÀistymisen vuodet
(Svenskt namn inte Ànnu fastslaget)
Den franske dokumentÀrregissören Olivier Horns berÀttelse om Finland Äterger vÄrt lands historia under sjÀlvstÀndighetstiden genom en utomstÄendes ögon och berÀttar samtidigt om dagens Finland. Horn reser runt i Finland och tar reda pÄ varför detta lilla land i Europas periferi Àr som det Àr och hur det har blivit sÄ.
DokumentÀren visas nÀsta Är pÄ den europeiska kanalen Arte och pÄ Yle.
Finland 100 Är pÄ 12 föremÄl hösten 2017
Professor Henrik Meinander berÀttar om Finlands historia via 12 mer eller mindre vardagliga föremÄl.
Kultur och evenemang under jubileumsÄret
Yle visar mĂ„nga av jubileumsĂ„rets frĂ€msta fester för hela folket. Evenemangen fokuseras sĂ€rskilt till novemberâdecember, dĂ„ vi bland annat fĂ„r se Nordiska rĂ„dets prisgala den 1 november, avtĂ€ckningen av vinterkrigsmonumentet den 30 november, festen Suomi 100 som ordnas i UleĂ„borg den 2 december och riksdagens jubileumsplenum den 5 december.
Allt kulminerar naturligtvis i sjÀlvstÀndighetsdagsveckan. SÀndningarna börjar redan pÄ kvÀllen före sjÀlvstÀndighetsdagen dÄ Finland tillbringar sina sista timmar som 99-Äring. PÄ sjÀlvstÀndighetsdagen visas det program i olika medier frÄn morgon till kvÀll.
Ă rhundradets kulturgala
à rhundradets kulturgala Àr en hyllning till den finlÀndska kreativiteten och lyfter fram kulturpersonligheter och -gÀrningar i vÄrt land. KvÀllen kulminerar i utdelningen av priset Vuosisadan Kulttuuripersoona (Ärhundradets kulturpersonlighet) till vinnaren som avgörs genom en omröstning bland allmÀnheten. Den underhÄllande, roliga och garanterat Àven kÀnslosamma galan som ordnas pÄ Logomo i à bo direktsÀnds pÄ Yle TV1.
Yle TV1 och Yle Arenan 18.10.2017
Ă rhundrades kulturgala i Ă bo den 18.10.2017finland 100,kulturevenemang,logotyper,Ă bo
Radio-operan KylmÀn maan kuningatar
För Yle betyder Finlands 100-Ärsjubileum Àven kulturgÀrningar. KylmÀn maan kuningatar Àr en radio-opera dÀr nationalstaterna knakar i fogarna i den globala vÀrlden. Verket begrundar vems historier vi berÀttar och vems röst vi sjunger med. Librettot har skrivits av Tommi Kinnunen och Riikka Talvitie och tonsÀttningen Àr av Riikka Talvitie. Anni Klein stÄr för regin, Heidi Soidinsalo för ljudplaneringen och orkestern Àr RSO. Detta Àr den första nya operan i Finland som gjorts enkom för radio sedan 1950-talet!
SÀnds i Yle Radio 1 hösten 2017.
Denna artikel kommer att uppdateras med mer material under jubileumsÄret.
Logotyp för Suomi 100 -kanavaBild: YleFinland 100,Logotyp,suomi 100 -kanava
Vi beslöt oss för att ta reda pÄ vad dagens ungdom tycker om en riktigt gubbig musikstil, nÀmligen progressiv rock. Proge Àr mÄngsidig men svÄr musik. Ofta tekniskt duktigt och komplicerat framfört, av musiker för musiker. Vi lÀt Johan Peitsalo, 13, Rebecka Kaseva, 12 och Bertha Simojoki, 13 titta pÄ nÄgra musikvideon med progressiv rock.
Hur gÄr proge hem hos barnen? Klicka pÄ videoklippen sÄ fÄr du veta!
Potpurri med Soft Machine, Pink Floyd, Genesis och Finnforest
En typisk progediggare Àr en Àldre man. Med aningen tilltufsad kavaj och inte sÀrskilt moderna glasögon. Eller har vi fel?
Men vi vill inte göra det lÀtt för oss sÄ vi kastar oss ner i djupa Àndan av progetrÀsket med nÄgra riktigt svÄra progeverk frÄn sextio- och sjuttiotalet.
Genesis: "Jag kommer att fÄ mardrömmar"
Phil Collins Ă€r frĂ€mst kĂ€nd som soft rock-hitmakare för mainstream radio, men före det var han trummis i bandet Genesis som i början av 70-talet sportade med lĂ„nga komplicerade och i Ă€rlighetens namn ganska obegripliga temaskivor. Peter Gabriel sjöng och klĂ€dde ut sig till blommor och geggaklumpar. Kolla fast in den 23 minuter lĂ„nga lĂ„ten âSupperâs readyâ frĂ„n albumet Foxtrot frĂ„n 1972.
SĂ„ngaren Peter Gabriel 2015Peter GabrielBild: EPA / SAMUEL GOLAYpeter gabriel
Soft Machine: "LÄter som nÄgot pip!"
Soft Machine Ă€r ett progeband som fortfarande Ă€r aktiva och de har en förkĂ€rlek för skrammel och musikaliskt oljud. Vi kan lyfta upp lĂ„ten âHope for happinessâ frĂ„n 1967.
Johan har mÀrkt att det mest Àr killar som lyssnar pÄ proge och han tror det beror pÄ att proge Àr ganska stadig (tung) musik. Bertha noterar att solisten i gamla band sÄsom t.ex. Queen inte tar bort mikrofonen frÄn mickstÀllningen utan tar hela stativet och gÄr omkring med det. Mycket mÀrkligt. Rebecka saknar bakgrundsdansare i dessa videon.
En ko pryder Pink Floyds skiva Atom heart motherOmslaget till Pink Floyd-skivan Atom Heart Mother.Bild: YLE / Dan Eskil JanssonAtom Heart Mother,Pink Floyd
Pink Floyd: "Usch"
Man mĂ„ tvista om Pink Floyd Ă€r proge eller bara excentriska, men en hel del av det som de gjort sedan sextiotalet fram till bandets upplösning 1994 har varit, skall vi sĂ€ga âuddaâ och mĂ„nga av deras lĂ„tar Ă€r vĂ€ldigt lĂ„nga, med tiden blev musiken mindre konstig och mer inriktad pĂ„ tematiska helheter som ocksĂ„ hade radiovĂ€nliga lĂ„tar.
David Gilmour liveBild: / All Over PressDavid Gilmour,Pink Floyd
Kulminationen Ă€r dubbelalbumet âThe Wallâ frĂ„n 1979, sĂ„ vi tar oss en titt pĂ„ lĂ„tarna âThe happiest days if our lives" och "Another brick in the wall (part 2)" frĂ„n musikfilmen med samma namn. Hur reagerar barnen pĂ„ denna odödliga rockklassiker?
Rebecka hade hört lÄten nÄgon gÄng och gillade den. Johan konstaterade genast att det Àr hans favoritlÄt och Bertha tyckte att köttkvarnen var Àcklig. Men lÄtens budskap ville inte helt öppna sig för barnen. Roger Waters har ocksÄ pÄ senare Är turnerat solo med en stor The Wall-show. Bandet Pink Floyd lade ju av redan 1994.
Finnforest: "Typiska finnar"
Vi skall förstĂ„s inte glömma inhemska talanger sĂ„ vi kollar till sist in ett relativt obskyrt finskt progeband vid namn Finnforest som 1977 upptrĂ€dde i Tammerfors dĂ€r de framförde den instrumentala lĂ„ten âFighterâ.
SkÄdespelaren och regissören Dick Idman frÄn BorgÄ Àr en av de tio som i Är förlÀnas Pro Finlandia-medaljen. "En gubbmedalj", sÀger nypensionerade Idman skÀmtsamt, och syftar pÄ att liknande utmÀrkelser ofta ges efter mÄnga Är av trogen tjÀnst.
Den finlandssvenska skÄdespelaren och regissören Dick Idman, född i Helsingfors 1950, Àr en av de tio som i Är tilldelas Pro Finlandia-medaljen.
Sedan ungefÀr ett Är tillbaka bor Idman i Andersböle i BorgÄ. Han vÄgar ÀndÄ inte kalla sig östnylÀnning riktigt Ànnu.
â Jag vet inte om östnylĂ€nningarna skulle godkĂ€nna att man blir östnylĂ€nning sĂ„ snabbt, sĂ€ger Idman och skrattar.
Innan flytten till BorgÄ bodde Idman i Esbo i trettioett Är. Tanken Àr att flytta tillbaka nÄgon gÄng i framtiden.
â NĂ€r det hĂ€r blir sĂ„ vet vi inte, sĂ„ östnylĂ€nningarna lĂ€r nog fĂ„ dras med mig Ă€nnu ett tag framöver.
Pro Finlandia Àr en bekrÀftelse
DĂ„ Dick Idman fĂ„r frĂ„gan om vad han sjĂ€lv tycker att han har fĂ„tt i och med Pro Finlandia svarar han kort och gott âen gubbmedaljâ.
â Jag har inte sett nĂ„gon motivering, och den finns kanske till pappers nĂ„gonstans, men jag kan ana att det Ă€r för en lĂ„ng och trogen tjĂ€nst inom kulturen och scenkonsten till fromma eller nĂ„got sĂ„dant.
Han konstaterar ÀndÄ att utmÀrkelsen Àr ett slags bekrÀftelse pÄ att han har gjort nÄgonting som nÄgon annan har noterat i en positiv bemÀrkelse.
Dick Idman i en finlandssvensk Mannerheimparodi frÄn 2014.Dick Idman spelar Mannerheim. Bild: SkÀrmdump frÄn Youtubedick idman,mannerheim,mannerheimtrailer
DÄ Idman fick veta om att han förlÀnas Pro Finlandia-medaljen sÄ hann reaktionen inte bli sÀrskilt stor. Han fick höra om det av en journalist som ringde upp honom.
â Inte betyder det ju sĂ„ stora förĂ€ndringar i ens tillvaro, utan det Ă€r nu en bemĂ€rkelse som Ă€r trevlig att ta emot vid ett solemnt tillfĂ€lle.
Han sÀger ÀndÄ att det för alla mÀnniskor Àr trevligt att fÄ en bekrÀftelse pÄ att Ätminstone nÄgon annan Àn en sjÀlv tycker att man har gjort nÄgonting bra.
Kneg och konstnÀrliga upplevelser
Dick Idman har jobbat huvudsakligen med finlandssvensk teater i fyrtio Är, och det finns en hel del ögonblick som han minns med glÀdje. Han har mött bÄde uppförsbackar och nedförsbackar under Ärens lopp.
â En del Ă€r kneg och annat Ă€r till och med nĂ„gon form av konstnĂ€rlig upplevelse för en sjĂ€lv.
Enligt Idman ska man inte sakna det som har varit inom teaterbranschen. Det Àr sÀllan han blickar tillbaka för att minnas det förgÄngna.
Idman har bland annat varit vÀldigt aktiv inom SkÀrgÄrdsteatern som turnerar i Svenskfinland varje sommar.SkÀrgÄrdsteatern pÄ m/s SÀlö.Bild: SkÀrgÄrdsteatern/Peter AhlqvistbÄt,dick idman,skÀrgÄrdsteatern,teater,teaterhögskolan,teaterstuderande
Han berÀttar ÀndÄ att det finns tre teatrar som han har ömmat starkt för: Teater Viirus, barnteater och SkÀrgÄrdsteatern.
Barnteater har han alltid tyckt om, och det fortsÀtter han ocksÄ gÀrna med. Dessutom har Idman varit vÀldigt aktiv inom SkÀrgÄrdsteatern. OcksÄ dÀr Àr tanken att fortsÀtta i nÄgon form under de kommande Ären.
För ungefÀr ett halvt Är sedan gick Idman nÀmligen officiellt i pension.
â Jag har försökt jobba in mig i rollen som glad pensionĂ€r. Efter mĂ„nga decennier av stressfyllt och hektiskt jobbande princip hela tiden sĂ„ har jag medvetet varvat ner och lyckats ganska bra med det.
Trots det blir det en del snuttjobb och konsultjobb hÀr och dÀr.
Rum för mer teater i Ăstnyland
Hur ser Dick Idman dĂ„ pĂ„ teater- och kulturlivet i Ăstnyland? Han erkĂ€nner genast att han inte Ă€r sĂ€rskilt insatt.
Mest har Idman följt med amatörteatrarna pĂ„ Lurens och Postbacken, och dessutom har han rest runt i Ăstnyland tillsammans med SkĂ€rgĂ„rdsteatern.
Under Idmans tid pĂ„ Teater Viirus hade teatern dessutom extra regionteaterstöd för att kunna turnera i Ăstnyland.
Jag har försökt jobba in mig i rollen som glad pensionĂ€r. Efter mĂ„nga decennier av stressfyllt och hektiskt jobbande princip hela tiden sĂ„ har jag medvetet varvat ner och lyckats ganska bra med det.â Dick Idman
Han anser ÀndÄ att det aldrig finns för lite teater.
â Jag bor dĂ€r i Andersböle och dĂ€r brukar grannarna berĂ€tta om de gamla goda tiderna med bröderna Lampenius och hur de Ă„kte omkring till föreningarna. Det dĂ€r tycker jag att Ă€r en tradition som gĂ€rna skulle fĂ„ vara aktivare.
Idman har tidigare verkat bland annat i Ăsterbotten. Han nĂ€mner den starka revytraditionen dĂ€r, och konstaterar att den finns i nĂ„gon form i Ăstnyland ocksĂ„.
Men det skulle sÀkert finnas mer plats för teater som aktiverar bygden och lokalsamhÀllet.
Ingen slottsbal denna gÄng
I och med att Dick Idman fÄr Pro Finlandia-medaljen Àr det kanske mÄnga som tror att han ocksÄ Àr bjuden pÄ sjÀlvstÀndighetsbalen pÄ presidentens slott, men riktigt sÄ Àr det inte.
â SĂ„ Ă€r det inte nuförtiden. Om jag minns rĂ€tt sĂ„ var det förut nĂ„got slags automatik i det dĂ€r. Om man fick en prenikka sĂ„ hamnade man pĂ„ balen.
Nu ska alla medaljörer besöka statsrÄdets festvÄning för en separat tillstÀllning i mitten av december.
â Jag har haft nöjet att vara pĂ„ en slottsbal tidigare och det Ă€r vĂ€l sĂ„ att en gĂ„ng Ă€r alla gĂ„nger. Det Ă€r helt okej att inte bli bjuden, sĂ€ger Dick Idman.
SpelmanslÄten KoppÄngen har blivit en modern julklassiker. Den som först sjöng den var Anne Sofie von Otter. Efter henne har Helen Sjöholm och mÄnga andra spelat in den. I dag Àr den sÄ vanlig att man knappt kan gÄ pÄ en advents- eller julkonsert utan att höra den.
Myrmark och djupa skogar
KoppÄngen Àr namnet pÄ ett vÄtmarksomrÄde i Orsa finnmark i Dalarna. OmrÄdet Àr stort och bestÄr av djupa skogar och vidstrÀckta myrar. 1998 blev omrÄdet ett naturskyddsomrÄde och det Äret skrev Per-Erik Moraeus (bror till Kalle Moraeus) en lÄt för Orsa spelmÀn, musik som Àr inspirerad av den storslagna naturen. KoppÄngen var alltsÄ instrumental frÄn början och inte alls avsedd som en sÄng.
SpelmanslÄten fick text
1999 dĂ„ Anne Sofie von Otter planerade sin julskiva ville hon ha med lĂ„ten och bad Py BĂ€ckman skriva en text till musiken. SĂ„ngen fick undertiteln âTill julottanâ och beskriver en julvandring i BĂ€ckmans barndomslandskap kring en kyrka i HĂ€lsingland. Personen i texten stannar upp pĂ„ vĂ€g till kyrkan och uppfylls av livets mysterium och storhet. Py BĂ€ckman har lyckats skapa en text som fĂ„ngar flera dimensioner i jultidens stĂ€mning. Den tar avstamp i Alla helgons dag (âdom som har lĂ€mnat ossâ) och skildrar den tid âdĂ„ marken fĂ€rgas vitâ och dĂ„ vi âtĂ€nder ett ljus varje söndag i adventâ.
PÄ mÄnga artisters repertoar
Anne Sofie von Otter var alltsĂ„ den som sjöng originalversionen och pĂ„ samma skiva ocksĂ„ en version pĂ„ engelska. Efter henne har KoppĂ„ngen sjungits in av mĂ„nga andra, bland dem Helen Sjöholm, Malena Ernman, Sissel Kyrkjebö, Sanna Nielsen, Ida Falk Winland (med Orphei DrĂ€ngar) och Johanna GrĂŒssner. Den har pĂ„ 2000-talet fĂ„tt en mycket stor spridning och genomslagskraft och har ocksĂ„ blivit omtyckt hĂ€r hos oss, bĂ„de som kör- och solosĂ„ng.
KoppÄngen Àr den sjÀtte julsÄngen i en serie som Svenska Yles musikredaktion presenterar varje dag Ànda fram till och med julafton.
Men vad tycker du om julmusiken? Börjar man i allmÀnhet spela den för tidigt eller för sent? Borde den vara helt förbjuden pÄ vissa platser? Hur mycket julmusik vill du höra i radion? Och har du nÄgon speciell favorit som sÀllan spelas?
Skriv ner dina tankar hÀr nedan och skicka till oss. Och har du en bild med nÄgon form av julmotiv sÄ publicerar vi gÀrna en sÄdan i anknytning till artiklarna. Kom ihÄg att kontrollera att det Àr en bild som vi har rÀtt att publicera! Skicka era historier och eventuella bilder per e-post till adressen vega.musik@yle.fi, eller anvÀnd formulÀret nedan.
VÄr presidents hustru Jenni Haukio lyckas med klÀdvalet varje Är!
Ăven i Ă„r anlitade hon designern Sari Nordström för att skapa en klĂ€nning för slottsbalen. Nordström har designat alla presidenthustruns sjĂ€lvstĂ€ndighetsklĂ€nningar de senaste tre Ă„ren.
HÀr har vi samlat de bÀsta bilderna pÄ gÀsterna pÄ presidentens sjÀlvstÀndighetsmottagning!
Slottsbalen 2016.Bild: Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,klÀnningar,Slottsbalen,slottsbalen 2016
Paralympiska idrottaren Henry Mannis hustru Neea Zins bĂ€r en klĂ€nning i mörkblĂ„ sammet, vid vilken man fĂ€st över tusen âpiikkiâ-mĂ€rken. MĂ€rket har Mert Otsamo designat för Invalidförbundet. SjĂ€lvklart Ă€r det Otsamo som ocksĂ„ stĂ„r för klĂ€nningen.
Nooralotta Neziri slottsbalen 2016.Bild: Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Nooralotta Neziri,Slottsbalen,slottsbalen 2016
HÀcklöparen Nooralotta Neziri önskade fÄ bÀra en öppen klÀnning i en stark fÀrg. Katri Niskanen skapade denna klÀnning av dupionsilke.
Sami HyypiÀ pÄ slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Sami HyypiÀ,Slottsbalen,slottsbalen 2016
Fotbollsspelaren Sami HyypiÀ med hustrun Susanna i klÀnning av Teemu MuurimÀÀki.
Silvia Modig vÀljer ofta att klÀ sig i Ätervunnet pÄ slottsbalen och i Är bÀr hon en kostym som hon ocksÄ anvÀnt tidigare pÄ samma tillstÀllning, dock omsydd av Mila Moisio pÄ Tauko design.
Slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Slottsbalen,slottsbalen 2016
Katriina LeppÀ, gift med centerpartisten Jari LeppÀ. Designern Katri Niskanens kungstanke hÀr var att med jordnÀra guldnyanser anknyta till paret LeppÀs koppling till finlÀndskt jordbruk.
Samlingspartistiska riksdagsledamoten Jaana Pelkonen brukar utses till balens inofficiella drottning Är efter Är. I Är bÀr hon en silvrig kreation av Teemu MuurimÀki, sydd av sömmerskan Sari Hörkönen.
Pekka Haavisto pÄ sjÀlvstÀndighetsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Pekka Haavisto,Slottsbalen,slottsbalen 2016
De grönas Pekka Haavisto med maken Antonio Flores.
Slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Slottsbalen,slottsbalen 2016
Advokaten Saija Rantala och journalisten Riku Rantala. Katri Niskanen stÄr ocksÄ för denna skapelse, sydd av nio olika nyanser av silke. Helheten Àr slimmad, men ÀndÄ generös. Inspiration frÄn balett och Bollywood. Spana in slÀpet!
Maarit Feldt-Ranta bÀr en klÀnning designad och tillverkad av Elin Sandholm frÄn Karis. En multifunktionell klÀnning som kan knytas pÄ en massa olika sÀtt!
Slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Slottsbalen,slottsbalen 2016
Satu Taiveaho och Antti Kaikkonen.
Slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Slottsbalen,slottsbalen 2016
Tro det eller ej: Emma Karis klÀnning Àr tillverkad av plastflaskor som fiskats upp ut havet!
KlÀnning av Ätervunet material pÄ slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Slottsbalen,slottsbalen 2016,Ätervinning,Ätervinningsmaterial
De grönas Outi Alanko-Kahiluoto i en klÀnning som en gÄng var en bordduk pÄ Imatras stadshotell! Tauko Designs Mila Moision och Kaisa Rissanen stod för förvandlingen.
SFP:s Anna-Maja Henriksson bĂ€r samma klĂ€nning som pĂ„ sin första slottsbal 2007. Ăvredelen har dock sytts om för att Henrikssons förtjĂ€nsttecken ska rymmas. KlĂ€nningen i rĂ„siden Ă€r köpt i Jakobstad.
Li Andersson pÄ slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Li Andersson,Slottsbalen,slottsbalen 2016
Li Andersson i klÀnning av Ätervunnet material frÄn Tauko Design.
Slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Slottsbalen,slottsbalen 2016
Ia Adlercreutz, som bland annat sitter med i Design Forum Finlands styrelse uppskattar ambitiös formgivning. KlÀnningen fick hon syn pÄ i samband med ett resa till Tokyo. Den japanska designern Issey Miyakes djupgröna kreation pÄminde Adlercreutz bÄde om havet och skogen. HÀr med maken, SFP:s Anders Adlercreutz.
Mari Pantsar-Kallio pÄ slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,mari pantsar-kallio,Slottsbalen,slottsbalen 2016
Mari Pantsar-Kallio Àr direktör pÄ Sitra. Har som tidigare anlitat designern Katri Niskanen. En smaragdgrön kreation i silke med ett lÄngt slÀp.
Eva Biaudet pÄ slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀEva Biaudet,Finlands sjÀlvstÀndighetsdag,Slottsbalen,slottsbalen 2016
SFP:s Eva Biaudet har som alltid anlitat Merja Heiskanen. Detta Är blev det en dramatisk svart klÀnning med spets. Smycken frÄn Tina Tillander.
Slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Slottsbalen,slottsbalen 2013
Sopranen Angelika Klas-Fagerlund bÀr en ljusgrön klÀnning med guldskimrande spets och swarovskikristaller. Design Jukka Rintala.
Slottsbalen 2016.Bild: Yle/ Kalevi RytkölÀFinlands sjÀlvstÀndighetsdag,Slottsbalen,slottsbalen 2016
Teknologientusiasten och företagaren Henrietta KekÀlÀinen valde precis som Jaana Pelkonen paljetter frÄn topp till tÄ.
Förmodligen en av kvÀllens intressantaste kreationer bars av Eevi Myllylahti, hustru till skÄdespelaren Mikko Myllylahti. KlÀnningen bestÄr till hundra procent av Ätervunnet material, nÀrmare bestÀmt gamla t-skjortor frÄn snabbmatskedjan Hesburger och en grÄ mÀssmatta. Det lÀr ska ha tagit 80 timmar att sy klÀnningen. Design Paula Malleus.
Samlingspartiets Susanna Koski i mörkblÄ klÀnning designad av Marita Huurinainen. Missa inte smycket pÄ axeln, med tio karats diamanter. Smyckesdesignern heter Jouni Salo.
Som bekant Àr det inte riktigt lika lÀtt för herrar att sticka ut i mÀngden pÄ slottsbalen som för damer. Men en riktigt vÀlsittande frack och stor karisma hjÀlper till.
Vi tog oss en nÀrmare till pÄ de manliga gÀsterna pÄ presidentens mottagning och valde tio stycken som vi tyckte det var speciellt trevligt att titta pÄ. Rösta gÀrna, och kommentera ifall vi har missat din favorit!
Tio stiliga herrar pÄ bal
Vilken av herrarna var din favorit pÄ röda mattan?
I klippet nedan kan du se vilka herrar vÄra finska kolleger tyckte var snofsigast.
Kimitoöns konstförening ser gÀrna att det i framtiden skapas ett mera ÀndamÄlsenligt utrymme för konstutstÀllningar i Kimito.
I dag stÀller man frÀmst ut i Villa Lande, men enligt konstnÀrerna Àr utrymmet i Villa Lande inte optimalt.
- Det Àr ju bra att vi har Villa Lande men det Àr inte roligt att stÄ och titta pÄ konst över nÄgons kaffekopp eller lunchtallrik, förklarar Bodil Söderblom, fotograf.
Söderblom fÄr medhÄll av ordförande för Kimitoöns konstförening, Birgit Asplund. I Dalsbruk stÀller föreningens medlemmar ofta ut i Àmbetshusets fullmÀktigesal, men nÄgot liknande utrymme finns inte i Kimito.
- Eftersom det Àr lÄng vÀg frÄn den ena Àndan av ön till den andra Àr det naturligt att det borde finnas flera stÀllen att stÀlla ut pÄ pÄ ön, sÀger Asplund.
I Dalsbruks Ă€mbetshus, dĂ€r bland annat Kimitoöns kommunfullmĂ€ktige möts, finns vĂ€ggar som lĂ€mpar sig för konst. Bilden Ă€r tagen Ă„r 2012. Just nu visar Kimitoöns konstförening verk frĂ„n föreningens resa till Ăsterlen i Sverige.Bild: YLE/Monica Forssellkimitoöns fullmĂ€ktige
âKonstens öâ
Kimitoöns konstförening har ungefÀr 120 medlemmar och Asplund sÀger att möjligheten att stÀlla ut utgör en viktig del av den konstnÀrliga verksamheten.
- Under Ärens lopp har jag sett att det Àr betydelsefullt. Det aktiverar och det innebÀr en liten större anstrÀngning att ha ett mÄl för ögonen Àn att bara stÀlla ut hemma eller ovanför byrÄn. SÄ det Àr viktigt att det finns lÀmpliga utstÀllningsutrymmen. Dessutom finns det en stor konstintresserad publik pÄ ön, anser Asplund.
- Det hÀr Àr konstens ö, slÄr Söderblom fast. Man tecknar, mÄlar eller fotar inte för sin egen skull utan för att man vill uttrycka nÄgot som man vill visa för nÄgon annan.
Kultursekreteraren lovar utreda
Kimitoöns fÀrska kultursekreterare Hanna Mehtonen-Rinne hÄller med om att intresset för konst Àr stort pÄ Kimitoön och hon Àr ocksÄ medveten om att en ordentlig utstÀllningslokal i Kimito saknas.
- Det Àr ju en dröm att ha ett utrymme som skulle vara Àmnat enbart för konsten, sÀger Mehtonen- Rinne.
Kimitoöns kommun har i övrigt satsat en hel del pÄ konst under de senaste Ären. I nybyggda dagehemmet i Silva i Kimito utgör lokala konstnÀrers arbeten en vÀsentlig del av helheten och i den nya hÀlsostationen i Kimito viks igen en procent av de budgeterade renoveringsmedlen för konst.VÀggmÄlning i glas i daghemmet Silva Bild: Yle/Monica Forsselldaghem,kosnt,silva,vÀggar
PÄ frÄgan om Kimitoöns kommun förfogar över utrymmen som kunde vikas för konstutstÀllningar svarar Mehtonen-Rinne sÄhÀr:
- Jag vet faktiskt inte hur det Àr men det Àr nÄgot som kunde undersökas. Att hitta ett sÄdant utrymme och omvandla det till ett galleri eller en utstÀllningslokal för konst skulle vara jÀtteroligt. Inte ser jag det som en omöjlighet.
Författaren Peter Sandström kommenterade pÄ presidentens sjÀlvstÀndighetsmottagning bland annat litteraturprisernas betydelse. Han har sjÀlv nominerats och belönats flera gÄnger.
- NÀr nÀr man Àr nominerad för ett pris eller om man rentav vinner nÄgot sÄ fÄr man ju en betydligt större synlighet. Det Àr bra att litteraturen och lÀsandet över lag ses som betydelsefullt. Jag tror att lÀsandet behövs.
Finns det nÄgon skillnad i lÀsarresponsen dÄ man jÀmför finsksprÄkiga med svensksprÄkiga.lÀsare?
- Jag har lagt mÀrke till att de som har lÀst de finska versionerna tycks ha skrattat mera. De sÀger att de har lagt mÀrke till att dÀr finns nÄgon slags lakonisk humor som de tycker att Àr helt oemotstÄndlig. Det brukar folk som lÀser mina böcker pÄ svenska inte framföra till mig. Men kanske mina böcker Àr roligare pÄ finska
LÄtar som Chanson d'Amour, Tuxedo Junction och Operator gjorde sÄnggruppen Manhattan Transfer vÀrldsberömd i mitten av sjuttiotalet. Men början av karriÀren gick inte pÄ rÀls. Hade Tim Hauser inte blivit tvungen att köra taxi för att klara livhanken hade gruppen kanske aldrig slagit igenom.
I dag kan medlemmarna i Manhattan Transfer se tillbaka pÄ en lÄng och framgÄngsrik tid som en av de frÀmsta sÄnggrupperna i populÀrmusikens historia. Men början var lÄngtifrÄn sjÀlvklar för den just nu finlandsaktuella kvartetten.
Boy from New York City
Manhattan Transfers första skiva, albumet Jukin', kom ut 1971. Men den gjordes inte av de senare sÄ vÀrldsberömda gruppmedlemmarna. Den enda gemensamma nÀmnaren för de tvÄ sammansÀttningarna med samma namn Àr sÄngaren Tim Hauser.
Tim Hauser vÀxte upp i New Jersey nÀra New York pÄ 1940- och 1950-talet. I tonÄren sjöng han i en doowopgrupp, men hans stora intresse var jazzen och sÄnggrupper som virtuosa Lambert, Hendricks and Ross.
Hauser ville skapa nÄgot liknande dÄ han 1969 grundade den första upplagan av The Manhattan Transfer tillsammans med vÀnnerna Erin Dickins, Marty Nelson, Pat Rosalia och Gene Pistilli. Namnet tog man efter en roman av författaren John Dos Passos.
Den första upplagan av Manhattan Transfer ca 1969: Tim Hauser, Erin Dickins, Marty Nelson, Gene Pistilli och Pat RosaliaGruppbild av Manhattan Transfer cirka 1969.Bild: Chris M SlaweckiThe Manhattan Transfer
Parodi och pastisch
Manhattan Transfers problem var att alla i gruppen hade olika musikaliska intressen. Gruppens första skiva blev dÀrför en sillsallad av olika stilar.
Jukin' Àr en vÀlgjord och i och för sig intressant platta, men helhetsintrycket Àr splittrat. Mest av allt framstÄr albumet som en provkarta pÄ gruppens förmÄga att imitera och parodiera snart sagt alla stilar: country, pop, soul, rock'n'roll, doowop, rhythm and blues och jazz.
Skivan Àr gjord med glimten i ögat och verkar inte vara avsedd att tas pÄ allvar till hundra procent. Den blev inte heller nÄgon försÀljningsframgÄng, och inom kort upplöstes gruppen.
Tim Hauser blev nu tvungen att börja köra taxi i New York för att tjÀna sitt uppehÀlle. Inget glamoröst jobb för en ambitiös musiker, som redan hade fÄtt nosa pÄ framgÄngen. Men taxijobbet skulle visa sig vara en nyckel till Manhattan Transfers fortbestÄnd.
NÄgot senare skjutsade Tim Hauser en congaspelare i taxin. Congaspelaren fattade tycke för Hauser och bjöd in honom till en fest. PÄ festen trÀffade Hauser Janis Siegel, en ung sÄngerska som dÄ var solist i en tjejgrupp som sjöng Motownliknande soul.
DÄ gruppen Ànnu utökades med den unge basbarytonen Alan Paul, som haft en roll i originaluppsÀttningen av musikalen Grease, var den andra uppsÀttningen av The Manhattan Transfer komplett.
Den nya sammansÀttningen visade sig vara ett vinnande koncept. Man övade intensivt och började snart vÀcka uppmÀrksamhet med sina framtrÀdanden i New York med omnejd.
Skivkontrakt fick The Manhattan Transfer efter att den legendariska skivmogulen Ahmet ErtegĂŒn, grundare och Ă€gare till bolaget Atlantic, rĂ„kat höra dem pĂ„ nattklubben Reno Sweeney pĂ„ Manhattan i New York.
Den nya kvartettens första skiva, The Manhattan Transfer, kom 1975 och skulle följas av ytterligare elva album pÄ Atlantic innan gruppen pÄ 90-talet gick över till andra skivbolag.
Manhattan Transfer i Basel i Schweiz 2006. Fr.v.: Tim Hauser, Janis Siegel, Cheryl Bentyne och Alan Paul.Manhattan Transfer i Basel i Schweiz 2006. Fr.v.: Tim Hauser, Janis Siegel, Cheryl Bentyne och Alan Paul.Bild: EPA / Georgios KefalasThe Manhattan Transfer
Tim Hauser, The Manhattan Transfers grundare och Àldsta medlem, avled i oktober 2014 efter fyrtiofem framgÄngsrika Är i gruppen. Han har sedermera ersatts av barytonen Trist Curless.
DÄ Manhattan Transfer nu besöker Finland bestÄr kvartetten alltsÄ av Janis Siegel, Alan Paul, Cheryl Bentyne och Trist Curless. Konserter ges i Helsingfors och à bo, och pÄ det sÀsongbetonade programmet stÄr julsÄnger och gamla favoriter.
Fokus pÄ Manhattan Transfer i Yle Vega onsdag 7.12 kl. 20.03. Repris lördag 10.12 kl. 13.03. FrÄn och med onsdag kvÀll finns programmet ocksÄ pÄ Arenan.
